Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klövernötare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955 Knallguld—Knektehållet 956
ma i två koncentriska rör samt
blandas och antändas först vid
mynningen.
Knallguld, explosiv förening,
som bildas, om guldoxid och
ammoniak få inverka på varandra.
Knallhatt, se Tändhatt.
Knallkvicksilver,
kvicksilversaltet av knallsyran, C = NOH,
framställes genom att blanda en
varm lösning av kvicksilver i
salpetersyra med 98 %-ig alkohol. K.
exploderar vid slag 1.
upphettning över 190°. Är K. hårt packat,
inträffar en häftig detonation,
som fortplantar sig med mer än
4,000 m./sek. Vid explosion bildas
kolsyra, kvävgas och kvicksilver.
K. användes i tändhattar (se
d. o.). Knallsyrans silversalt,
knallsilver, har liknande
egenskaper som K.
Knallpulver, en för slag
exploderande blandning av vanl. 1 del
svavel, 3 delar salpeter och 2
delar pottaska.
Knallsats, se Tändhatt.
Knallsilver, K n a 11 s y r a, se
K n all kvicksilver.
Knap, mindre, T-format beslag
av trä för fastgörande av
smäckra ändar.
Knapadel, en numera spefull
beteckning för lågadel, av äldre
sv. knape, väpnare, sven (jfr
ty. Knabe, gosse).
Knapp, GeorgFriedrich,
f. 1842, tysk statistiker och
nationalekonom, 1874—1919 prof, i
Strassburg. Mest bekanta arbete:
Staatliche Theorie des Geldes
(1905; eng. uppl. 1924).
Knappfors kanal, se
Filip-stads bergslags kanal.
Knapphet (eng. scarcity, fr.
rareté, ty. Knappheit). I
nationalekonomisk mening kallas en
nyttighet 1. en tjänst knapp, om
den med fördel skulle kunna
användas i större kvantitet än som
finns tillgänglig. K. gör
hushållning, ekonomi, nödvändig. —
Ibland tages K. i betydelsen av
minskad tillgång. K. under
kriget föranledde ransonering.
Knappologi’, ett av Aug.
Strindberg, i berättelsen ”De
lycksaligas ö” i Svenska öden och
äfventyr, skapat uttryck för att
karaktärisera försök att göra
”vetenskap” av obetydligheter och
självklara ting.
Kna’ster. 1. (Holk, av sp.
ca-nastro, av grek, ka/nastron,
korg), urspr. en fin tobakssort
(Varinas), som förpackades i
korgar; dålig tobak. — 2. Stift,
inborrat i en mutter o. d., som
hindrar muttern att lossna vid
skakning 1. rotation.
Knaus [knaos], Ludwig, f.
1829, d. 1910, tysk målare. K. var
en av de mest populära
düssel-dorfska folklivsmålarna men hade
under sina studieår i Paris
tillägnat sig en mera målerisk stil
än de övriga düsseldorfarna.
Knebelft, se O 1 i v i n.
Kneipp [knajp],
Sebastian, f. 1821, d. 1897, tysk katolsk
präst och naturläkare. Den av K.
utarbetade kallvattenkuren (jfr
d. o.), Kneippkuren, består
i kalla fotbad, barfotagång, kalla
lokala vattenbegjutningar m. m.
och har tidvis varit mycket på
modet. K. inrättade i sin hemort,
Wörishofen i Bayern, den första
K neippkuran stalten.
Den första i Sverige öppnades
1898 vid Kneippbaden utanför
Norrköping (nedlagd 1918).
Knekt. 1. Äldre benämning på
tjänare och senare besoldad
krigare till fots. — 2. Större beslag
å däck, innehållande skivgatt för
ledande av löpande gods samt
ståndare för beläggning av
tågändar. — 3. Se P e 1 a r e.
Knektehållet, S t ä n d i g a K.,
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
