Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knoppar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
961
Knoppar—Knorrhanfiskar
962
Knopar och stek.
görning av en sladd kring ett
föremål. Röringstek (fig. 11)
användes vid påstickning av en kabel i
röringen till ett ankare.
Fiskarstek (fig. 12) användes vid
påstickning av fallet till rår o. d.
Två halvslag med rundtörn
användes vid fastgörning av en ända
kring en pållare o. d.
Märlspiks-knop 1. märlstek (fig. 13)
användes vid åtdragning av ett bänsel 1.
en syning med hjälp av ett
sträckverktyg, t. ex. en märlspik.
Skot-stek (fig. 14) användes vid
fastgörande av en ända i en bukt 1. ett
öga. Trumpet användes, då man
vill avkorta en ända utan att
kapa den. Pålstek (fig. 15)
användes, då man vill göra ett öga
att lägga om en pållare 1. om livet.
Kabelstek och Grönlandsstek (fig.
16) användas för hopstickning av
kablar. Slirstek är ett timmerstek
med ögla, som, lagt på ett
kryss-hult 1. en knap, begagnas för
fastgörning av skot.
Knoppar, ännu ej utvecklade
skott, bestående av en
stam-1. grenspets (vegetationspunkt),
omgiven av unga bladanlag.
Ofta äro K. omgivna av hårda
knoppfjäll som skydd mot
för stark avdunstning 1. hastiga
temperaturväxlingar (t. ex. på
svenska träd under vintern). K.
sitta i skottens spets 1. i
blad
vecken. Finnas flera K. i vart
bladveck, kallas den först
utvecklade huvudknopp, de andra
a c c e s s o r i s k a K.; de
sistnämnda utvecklas vanl. blott, om
huvudknoppen förstöres. B i
-1. advent i’vknoppar
uppträda regellöst pä stam-, rot- och
stundom bladdelar. K. utvecklas
ej alltid genast utan kunna vära
vilande i många år och utvecklas
först, när t. ex. en gren avsågas
(sovande K.).
Grodd-knoppar 1. bulbi’ller äro
på upplagsnäring rika K., som
kunna falla av från
moderplantan och sedan växa ut till nya
individ (t. ex. hos svalört).
Knoppfjäll, se Blad och
Knoppar.
Knoppmutatio’n, se
Mutation.
Knoppning, se Cell sp. 1125
och Fortplantning.
Knorrhanfiskar, Trfglidae, en
fam. Taggfeningar.
Huvudet är omgivet av ett benpansar,
kroppen av fjäll 1. benplåtar.
Bröstfenornas tre undre strålar
äro fria, tentakellika. Två
ryggfenor finnas. Varma och
tempererade hav. Hos
knorrhan-släktet, Trfgla, är nosen
starkt sluttande, gällocken
taggiga. Aled simblåsans tillhjälp
framkallas ett knorrande läte, då fis-
31. — L e x. VI. Tr. 6. 6. 25.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
