Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kokain ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Kokain—Kokkolit
990
Co’ca (fam. Erythroæyla’ceae,
ordn. Gerania’les) > buske,
hemmahörande i Perus och Bolivias
bergstrakter samt odlad i många
tropiska länder, särskilt på
Cey-lon och Java. Bladen, % dm. långa
och med två karaktäristiska
längsnerver, torkas och gä i
handeln (ko’ka 1. co’ca). De
innehålla c:a %%kokai’n (se d.
o.), tuggas av indianerna i Peru
och Bolivia som stimulerande
medel och användas till
framställning av kokain. I Inkariket var
odling av och handel med koka
prästerskapets privilegium, och
växten ansågs helig.
Kokai’n, växtbas ur bladen av
kokabusken. K. förlamar
känselnervernas ändapparater och
användes därför till lokal bedövning
(se Bedövningsmedel och
Lokal bedövning) men
verkar tillika, om det inkommer
i blodbanan, som ett allmänt
nervgift, orsakande rus, svindel
och i tillräcklig dos andnings- och
hj ärtförlamning (jfr Delirium
och Excitantia). Se
Njutningsmedel.
Koka’nd, huvudstad i
Fergana-området, Turkestan. K. omgives
av lermurar och har ett vackert
slott. Handel med bomull, silke
och manufakturvaror. 120,000
inv.
Kokapparater indelas i
små-apparater, som hastigt kunna
sättas i funktion, t. ex. fotogenkök
(se d. o.), gaskök (se Gasverk
sp. 1105 f.) och elektriska
kok-och värme apparater (se d. o.), och
större apparater, i vilka
kokningen sker med ånga, som strömmar
mellan väggarna i ett
dubbelmant-lat kärl (ån ggr yta) 1., t. ex.
i bryggerier och
destillationsan-läggningar, genomlöper en
rörspiral i den vätska, som skall kokas.
Koka’rd (fr. cocarde, möjl. av
Kokiller för stigande gjutning. I mitten
itappningsrör med tratt.
coq, tupp), märke i cirkelform,
vanl. av plisserat band i
natio-nalfärgerna.
Koke’tt (fr. coquet, eg.
bröstande sig ss. en tupp, av coq,
tupp), behags juk. —
Koket-t e’ r a, söka att behaga;
skenbar-ligen oavsiktligt visa 1. framhålla
något, skryta med. — Subst.
Koketteri’.
Kokgas, se Gasverk.
Koki’11 (fr. coquille, av lat.
conchy’lium, mussla),
tackjärns-form, vari smälta metaller
gjutas, då man vill erhålla dem i
stycken, lämpliga för vidare
behandling. Vid masugnar utgöras
K. av sammanhängande
rektangulära skålar, lagda i rader intill
varandra, så att tackjärnet kan
flyta över frän den ena K.
till den andra. De gjutna
tack-järnsstyckena benämnas tackor
1. galtar. Vid stålverk
användas stående tackjärnskärl av
kvadratisk, rektangulär, 6- f.
8-kantig sektion. De erhållna
göt-metallblocken benämnas göten.
K. användes ej blott som
gjutform utan även vid gjutning (se
d. o.) för erhållande av k o k i 11
-härdat gods.
Kokkoli’t. 1. Mikroskopiskt
små kalkplattor, bildade i
hudskiktet av kokkolitofori’-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
