Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kokospalmen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995
Koks
996
Sektion av modern bikupsugn. Koksen utstötes medelst maskin (t. h.) och lastas
medelst skakränna på järnvägsvagn. Ugnens höjd c:a 2 m., diameter c:a 3,5 m.
Koks, i vidsträckt bemärkelse
den fasta återstod, som erhålles
vid torrdestillation av organiska
ämnen i allm. Vanl. avses med K.
ett bränsle, framställt genom
torrdestillation av stenkol. K. är
hård, glänsande, silvergrå till
svart, porös, skör och icke
avfärgande. Kokssubstansens spec.
v. är 1,2—2,10, K:s s. k.
skenbara spec. v. (kokssubstans inkl,
porositet) 0,70—1,10. Vid
koks-ningsprocessen avlägsnas vissa
skadliga beståndsdelar, ss. svavel,
och erhålles ett bränsle med
värdefullare egenskaper än dem,
råmaterialet besitter, ss.
förbränning utan rökbildning, högre
värmevärde, större hållfasthet,
ingen sintring 1. mjukning vid
upphettning. — De stenkol, som
ifrågakomma för
koksframställning, äro s. k. bakande
sin-terkol (kokskol och gaskol; se
Gasverk). Kolet undergår
efter brytningen en sortering,
s. k. screening, vissa sorter med
t. ex. hög ask- och svavelhalt
dessutom även en vaskning,
varvid askhalten kan minskas från
t. ex. 20 % till 5 %. Vanl.
krossas kolet före 1. efter vask-
ningen till nötstorlek, varefter det
males före insättningen i ugnen.
Dylik målning är nödvändig för
erhållande av en fast och god K.
Betr, koksningens förlopp se
Gasverk sp. 1094. — K. började
tillverkas i England som
ersättning för det dyrbara träkolet.
Under 1800-t:s senare del kom
koksningsförfarandet med
utvinning av biprodukter i allmänt
bruk. Urspr. utfördes koksningen
i m i 1 o r liknande dem för
trä-kolsberedning använda. Dessa
utvecklades senare till s. k. b i
-kupsugnar (se fig.), som
ännu allmänt förekomma i
England och Amerika, ehuru i
betydligt moderniserad form. De lämna
en utmärkt K. för metallurgiska
ändamål. De allmänt brukliga
koksugnarna äro retort- (se
Gasverk) 1.
kammarugnar, de senare vanl. med
horisontala, parallellepipediska
kamrar. De eldas med en del av den
vid destillationen erhållna
kolgasen. Ugnarna sammanföras till
batterier om 1—60 kamrar.
Världens största koksverk i Amerika
har sammanlagt över 700 kamrar.
I dylika ugnar framställd K. blir
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
