Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komitat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Komitat—Kommendörsätter
1046
Komitat (av lat. co’mes,
greve), grevskap, förvaltningsområde
i Ungern.
Komitati’vus (av lat.
comi-ta’ri, åtfölja), se Kasus.
Komi’tier, se C o m i t i a.
Ko’mma (grek., det avskurna),
de grekiska grammatikernas term
för det minsta ledet av en period,
av de romerska även överflyttat
på det skiljetecken, som avskilde
ett sådant. Se
Kommatering.
Kommanditbolag (av lat.
commanda’re, anförtro), en art av
handelsbolag. Se Bolag sp. 227.
— K om m a n d i’ t d e 1 ä g a r e,
kommanditä’r, icke
namngiven bolagsman i ett K.
Komma’ndo (ital. comando, av
lat. commanda’re, befalla),
befallning, tillsägelse. K. har sedan
övergått att betyda överbefäl,
befäl, ledning.
Kommandoexpeditio’n,
Lant-försvarets K. och
Sjöförsvarets K., två under
försvarsdepartementet lydande, av
militär personal bestående
expeditioner, vilka biträda
departementschefen i militära frågor rörande
resp, lant- och sjöförsvaret. I K.
beredas och expedieras k
om-rn a n d o m å 1 e n (se d. o.).
Kommandomål, sådana
rege-ringsärenden, vilka ”konungen, i
egenskap av högste befälhavare
över krigsmakten till lands och
sjöss, omedelbarligen besörjer”
(R. F. § 15). De behöva således
icke, som alla andra
regerings-ärenden, föredragas i statsrådet
utan kunna av konungen avgöras
i närvaro av endast chefen för
försvarsdepartementet.
Expeditionerna i K. kallas generalorder
(se d. o.). Genom en särskild lag
om K. 1921 har närmare angivits,
vilka ärenden, som få som sådana
handläggas (reglementen,
in
struktioner, föreskrifter för
personalens utbildning,
mobilise-ringsföreskrifter, fastställande
av uniformsmodeller,
kommende-ringar till tjänstgöring m. m.).
Kommate’ring (jfr Komma)
är en viktig del av
interpunktio-nen (se d. o.). Kommats äldsta
uppgift var att ange en mindre
paus, och sådan pauskommatering
råder alltjämt väsentl. t. ex. i
franskan och (i modifierad form)
i engelskan. Även i svenskan hade
man i huvudsak sådan K. till
omkr. 1810, då tyska principer
började vinna insteg. Därigenom
blev den logiskt-syntaktiska
(satslösnings-) principen snart
den ledande, och den har så
förblivit inom undervisningen. Dock
ha på senaste tiden åter några
eftergifter gjorts åt pauser ingens
krav, och på vissa håll yrkas, att
dessa böra vara grundläggande.
Från annat håll har en
synnerligen njugg tydlighetskommatering
förordats.
Kommenda’nt (fr.
comman-dant), vanlig benämning å
högsta befälhavare i en fästning,
någon gång även i obefästad
garnisonsort, därvid dock blott betr,
ren garnisonstjänst. I krigstid
har en K. i fästning oinskränkt
befäl och är ensam ansvarig för
fästningen. — Kommende’ra,
befalla, föra befäl.
Kommendö’r (fr.
commen-deur). 1. Sjöofficer med
tjänsteställning motsvarande överstes
vid armén. — 2. Innehavare av
högre grad inom en riddarorden
(se Ordnar).
Kommendörkapten, sjöofficer
i tjänsteställning mellan kapten
och kommendör. K. äro av två
grader vid svenska flottan; K. av
l:a graden, motsvarar
överstelöjtnant, av 2:a graden major.
Kommendörsätter, adliga
ät
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
