Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Komponent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1069
Komponent—Kompressor
1070
T:s grundtext, Septuaginta,
Vul-gata m. m. K. var färdigtryckt
1517 (i 600 ex.) men publicerades
först 1522.
Kompone’nt (av lat.
compo’ne-re, sammansätta). 1. Se Gibbs
2. — 2. Se Dubbelstjärnor.
Kompone’ra, se
Komposition.
Komposa’nt (av lat.
compo’ne-re, sammansätta), se V e k t o r.
Kompo’sitakapitä’l, se
Kolonnordning.
Kompositio’n (lat.
composi’-tio), sammansättning; som
estetiskt begrepp ordnandet av de
olika delarna i ett konstverk till
en konstnärlig helhet; inom
bildkonsten stundom även en fritt
uppfunnen bild, i motsats till en
på direkt naturstudium vilande
avbildning (historisk, allegorisk
K. o. s. v.). — Mus. Tonsättning,
konsten att sammanställa ett
musikstycke.
Kompositions-läran omfattar en grammatisk
del (allmän musiklära,
harmonilära m. m.) samt en estetisk
(musikalisk formlära). Utövande
av K. kallas att komponera,
dess utövare k o mp o s i t ö’ r,
k o m p o n i’ st, tonsättare,
ibland även tondiktare.
Kompo’situm (av lat.
compo’-nere, sammansätta), sammansatt.
— Språkv. K., plur. k o m p
o’-s i t a, sammansatt ord, t. ex. verb
med preposition.
Kompositö’r, se
Komposition.
Kompo’st (fr. compost, av lat.
compo’situm, sammansatt), en i
hög hopförd blandning av
svår-sönderdelbart avfall från
djur-och växtriket, ss. köksavfall,
sopor, aska o. d., vari inblandas
naturlig gödsel samt ev. kalk för
att underlätta förmultningen.
Denna tager c:a 2 år i anspråk,
varunder K. minst en gång
ge
nomarbetas (omstickes). Därefter
användes K. som gödselmedel.
Kompo’tt (av fr. compote, av
lat. compo’sita, sammansatt), bär
1. frukter, kokta (men ej
sönder-kokta) tillsammans med socker
och vatten.
Kompre’ss (lat. compre’ssus,
sammantryckt), bomull 1. vanl.
ett stycke sammanvikt
förbands-gas, som användes till torkning i
sår samt till att med 1. utan
läkemedel läggas i ett förband
närmast kroppen. — Ko mp r es s i
-b i 1 i t e’ t, sammantryckbarhet,
en kropps relativa
volymminskning för en tryckökning av 1
atmosfär.
Kompressio’n (lat.
compre’s-sio), sammanpressning, särskilt
om gaser och ångor. Sker K. utan
att värme kan avledas från gasen,
stiger dess temperatur
(adia-b a t i s k K.). Hålles
temperaturen konstant, är K. i s o t e r
-mi sk. ■—Kompressi’v,
sammantryckande.
Kompre’ssor (av lat.
compri’-mere, sammanpressa), maskin,
som komprimerar luft 1. andra
gaser till ett tryck, som avsevärt
överstiger atmosfärtrycket, vanl.
med c:a 7 atm., stundom upp till
250 atm. (jfr Biåsmaskiner
och Fläkt). I
kolvkompressorer sammanpressas
gasen medelst en kolv, som löper i
en cylinder, vars lock och väggar
äro vattenkylda. Vid de moderna,
hastigt gående K. tjänar
cylinder-kylningen blott till att bortleda
friktionsvärmet, under det att
kompressionen blir adiabatisk.
Temperatur stegringen är redan
vid kompression av luft till c:a
8 atm. tryck (vanligt arbetstryck
i pneumatiska maskiner) så hög,
att luftens temperatur överstiger
cylinder oljans flampunkt. Man
måste därför uppdela kompressio-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
