Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
Konciliant—Kondensator
1076
medge), av regering 1.
myndighet lämnat tillstånd att
igångsätta och driva vissa företag av
så stor betydelse för det
allmänna, att särskilt tillstånd
måste erfordras. I Sverige kräves
sålunda K. för järnvägs- och
spår-vägsanläggningar, för drivande
av bankrörelse, för vissa
elektriska anläggningar,
stenkolsbrytning m. m. — K o n c es■
s i o n s sy s t e m, den rättsliga
ordning, som föreskriver K. ss.
villkor för drivande av vissa
företag. — Koncessi’v, medgivande.
Koncilia’nt (fr. conciliant),
försonlig.
Konci’lium 1. kons iTi u m
(lat. conci’lium, möte), romerska
beteckningen för en högtidlig,
rådslående församling (”kyrkomöte”)
av kyrkliga dignitärer.
Motsvarande grekiska term är s y n o’ d
(grek, sy’nodos, sammankomst).
Man skiljer mellan e k u m
e’-n i s k a 1. allmänna K., som avse
hela kyrkan och i början
sammankallades av kejsaren,
sedermera i allm. av påvarna, samt
mera lokala K. (för stift,
provinser etc.) under presidium av
biskop 1. ärkebiskop. Bland
berömda K. märkas de fyra första
ekumeniska (i Nicaea 325,
Kon-stantinopel 381, Efesos 431,
Kalkedon 451), vilka fastställde
gamla kyrkans viktigaste läror;
4:e laterankonciliet 1215; de s. k.
reformatoriska K. mot
medeltidens slut (Pisa 1409, Konstanz
1414—18, Basel 1431—49) ;
Tri-dentinska mötet 1545—63 samt
Vatikankonciliet 1869—70. Bland
nationalkoncilier i Sverige
märkas under medeltiden mötena i
Linköping (1152) och Skänninge
(1248) samt under
reformations-årh. i Örebro (1529) och i
Uppsala (1593).
Koncipie’ra, se Konception.
Koncfs (lat. conci’sus,
avskuren), kort och innehållsrik,
sammanträngd och träffande.
Kondakov [kandakå’ff], N i
-kodim Pavlovitj, f. 1846,
rysk konsthistoriker, prof, i
Petersburg 1888, har utgivit
banbrytande verk om bysantinsk konst.
Kondemne’ra (lat.
condemna’-re, fördöma, domfälla), taga i
beslag, förklara förbruten, förklara
fartyg sjöodugligt, förklara i
krig taget fartyg för god pris.
Kondensatio’n (av lat.
con-densa’re, förtäta). — Fys. K. 1.
kondensering,
förtätning, övergång från gas till
vätska (kondens a’t),
inträder, då gasen avkyles 1.
komprimeras, tills dess tryck uppnår
maximitrycket (se Ånga) vid
den rådande temperaturen, som
måste ligga under den kritiska
(se Gaser). Vid K. frigöres
(avgives) ångbildningsvärmet (se
Kokning). Under själva K.
håller sig trycket konstant. En
gas, t. ex. vattenånga, som icke
innehåller s. k. ko n d en s a
-tionskärnor, dammpartiklar
1. gas-ioner, kan avkylas under
kondensationstemperaturen utan
att K. inträder. Införas
konden-sationskärnor, inträder K.
plötsligt kring dessa. Härpå grundar
sig en metod att påvisa
radiumstrålars bana genom en gas med
hjälp av de längs banan bildade
ionerna. — Kem.
Sammanslutning av flera enkla molekyler till
ett större aggregat 1. komplex.
Ex. härpå äro aldehyder, som vid
behandling med klorväte 1.
utspädda alkalier sammansluta sig
till dubbelt så stora molekyler
(aldolkondensation).
Kondensationspump, se
Luftpump.
Kondensa’tor, apparat med
stor elektrisk kapacitet (se d. o.),
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
