Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongorött ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1091
Kongregationalister—Kongruens
1092
radikala partierna i åtskilliga
länder öppnat skarp strid (jfr
bl. a. Frankrike sp. 523, 526
f.). — 3. Kommittéer av
kardinaler, kardinalkongrega-tioner, tillsatta för olika
ändamål. Bland dessa märkas
Congregatio säncti offi’cii, för mål
rörande kätterier m. m., från 1542
(jfr Inkvisitionen sp.
1397); Congregatio i’ndicis, för
bokcensur (jfr Index
libro-rum proliibitorum) samt
Congregatio de propagända fide
(ofta förkortat till
Propagandan), för missionen, från 1622.
Jfr Kardinal och K u r i a n.
Kongregationali’ster, det
numera gängse namnet för den
riktning bland de engelsktalande
protestanterna, som i äldre tid
kallades independenter (se d.
o.). Namnet kommer av deras krav
på den enskilda församlingens
självständighet, men läran härom
drives ej längre så långt som förr,
och spec. i Amerika har man
genomfört en fastare organisation
och gemensamma
bekännelseformler. K. utöva alltjämt en
betydande verksamhet i För. Stat.
F. ö. finnas de i England och dess
kolonier. Antal 4 å 5 mill.
Kongre’ss (avlat. congre’ssus),
sammanträde. Folkr. K. 1.
konferens, sammankomst mellan
befullmäktigade delegerade från
vissa stater för avslutande av fred
1. för lösande av andra
internationella tvister 1. frågor. I de frågor,
K. ha till ändamål att reglera,
tillerkännes, såvida därom ej
särskilt blivit överenskommet, ej
majoriteten avgörande rätt, utan
vederbörande stat blir förpliktad
endast i den mån den biträtt
beslutet. I regel förbehålla sig
regeringarna ratifikation (se
Fördrag sp. 906) av den vid K.
träffade överenskommelsen. —
Statsr. Benämning på
nationalförsamlingen i Frankrike (se d.
o. sp. 488) samt på
folkrepresentationen i För. Stat, och —
omväxlande med termen
national-kongress — i de flesta
syd-och mellanamerikanska staterna.
Kongrue’ns (av lat.
congru’e-re), sammanfallande,
överensstämmelse. — Språkv. Den
gram-matiska företeelse i s. k.
flekte-rande språk, att vissa i satsen
nära förbundna ord visa inbördes
överensstämmelse 1. anpassning
inom böjningen. K. uppträder
särskilt vid förhållandet mellan
substantiviskt huvudord och dess
attribut (resp, artikel),
predi-katsfyllnad 1. apposition 1.
re-flexiva pronomen, samt mellan
substantiviskt subjekt (stundom
predikatsfyllnad) och dess
predi-katsverb. I det förra fallet berör
K. genus, numerus och kasus
(delvis person), i det senare
numerus och person. K. spelade
i fornsvenskan en mycket större
roll än nu, sedan böjningen
förenklats; jfr fsv. ack. godhan
vin, dat. plur. godhom vinom,
gentemot nusv. god vän, åt goda
vänner; fsv. pu g af t, han gav, vi
gavom, pe gavo — du, han gav, vi,
de gåvo. Kedan länge har sv.
samtalsspråk saknat K. hos verbet
även med avseende på numerus:
de säger (s. k. inkongruens
äger rum). Men jämför sv. vi
är (o) komna — da. vi er kommet.
De klassiska språken hade rik K.
Av germanska språk har tyskan
mestadels bevarat det gamla
systemet : ein guter Freund, des
guten Freundes; er nahm sein
Buch, sie nahm ihr Buch. —
Talteori. K. föreligger mellan hela
tal, som vid division med ett givet
helt tal, m o d y’ 1 e n, ge samma
rest. — Geom. K. föreligger
mellan figurer, då de äro fullkomligt
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
