Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsorter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1117
Konsorter—Konstantin
1118
efter bildningsstället benämnas de
olika grupperna efter det ställe,
där förträngningen 1. spärrningen
sker, fr. o. m. läpparna t. o. m.
bakersta delen av munhålan
(vissa K2, bildas ända nere i
struphuvudet) . Man talar då om
labia-ler, dentaler, interdentaler,
alveo-larer, palataler, velarer (och
la-ryngaler). För att exaktare ange
artikulationsstället har man med
fördel nyttjat en binär
nomenklatur, varvid det vid bildningen
aktiva organet nämnes först, det
passiva sist: labio-dental (läpp
mot tänder), t. ex. f, apiko-dental
(av a’pex, tungspets), dorso-velar
(tungrygg mot gomsegel), t. ex.
k i ko o. s. v. — M u 1 j e r a d
kallas en K2, som innefattar ett
j-aktigt ljud, t. ex. fr. gn i signer,
vilket rätteligen icke skall
uttalas som vanligt n j. — Med
affrikata förstås en förening
av en explosiva och en på väsentl.
samma ställe bildad frikativa, ss.
t. ex. i ty. Pferd.
Konso’rter (av lat. co’nsors,
delaktig), delägare,
medintres-senter; kamrater, likasinnade
stallbröder (ofta nedsättande). —
K o n s o’ r t i u m, lat., finansiell
sammanslutning, ”bolag”.
Konspiratio’n (av lat.
conspi-ra’re, samverka),
sammansvärjning, stämpling. — Ko n s p ir a
-t ö’ r, sammansvuren, person, som
åstadkommer en stämpling. —
K o n s p i r e’ r a, stämpla,
sam-mansvärja sig.
Konst. Estet. I vidare
bemärkelse alla arter av konstnärlig
verksamhet, således även
litteratur och musik, i inskränkt
mening endast de s. k. bildande
1. sköna K.: byggnads-,
bild-huggar- och målarkonst (inkl,
grafisk konst). -— Bergsvet. Äldre
benämning på mekaniska
anordningar vid bergsbruk.
Konstakademin, populärt
namn på Akademien för de
fria konsterna (se d. o.)
samt på dess Konsthögskola.
Konsta’ns (lat. co’nstans, fast,
oföränderlig), oföränderlighet.
Adj.: konsta’nt.
Konsta’nt. Matem. Fys.
Oföränderlig storhet. Man skiljer
mellan absoluta (inom fysiken
universella) K., som alltid
ha samma värde, ss. ti (se P i) och
ljusets hastighet i tomrummet,
och relativa 1. speciella
K., som visserligen äro konstanta
under en viss undersökning men
som i olika fall kunna anta olika
värden. Ett matematiskt ex. äro
radien r och medelpunktens
koor-dinater a och b i cirkelns ekvation
(x— a)2+ (y — by = r2. En
dylik K., som bestämmer en kurvas
1. ytas form och läge, kallas även
parameter.
Konstanta’n, legering av
koppar och nickel, har ett av
temperaturen nästan oberoende
elektriskt motstånd och användes
därför till reostater.
Konstant element, galvaniskt
element utan polarisation, vilket
kan ge konstant ström.
Konsta’ntia, f. 1588, d. 1631,
drottning av Polen, var syster till
Sigismund HI:s första gemål
Anna, efter vars död hon 1605
förmäldes med Sigismund.
Konstanti’n (lat.
Constanti’-nus), romerska och östromerska
kejsare, av vilka den förste var
K. den store, f. 285, d. 337
e. Kr., son till Constantius
Chlo-rus och Helena. Vid sin faders
död 306 utropad till kejsare av
de v. provinsernas härar,
tilltvang K. sig snart makten i
Väst-Rom och, genom seger över
sin förbundsbröder och
medtävlare Licinius, även i Öst-Rom
323. I kriget mot en medtävlare,
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
