Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstantinska donationen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1127
Konstapel—Konsthantverkarnas gille
1128
ter voro kejsar Sigmund och.
Ger-son, vunno snart de försonliga
reformsträvandena överhand. K:s
över påvarna stående myndighet
fastslogs, och den pågående
påveschismen löstes genom att de
tre stridande påvepretendenterna
trädde tillbaka. Men den nyvalde
påven Martin V bröt
reformsträvandena genom att med de olika
länderna avsluta särskilda
kon-kordat. Vid K. blev Hus (se d.
o.) efter ett hårdnackat försvar
dömd till bålet som kättare.
Beslut fattades, att koncilier för
framtiden skulle inkallas med
mellantider. Striden om
påvemakten återupptogs inom kort på
Baselkonciliet (se d. o.).
Konsta’pel (eng. conståble eg.
stallmästare, jfr K o n n e t a
-b el). 1. Lägre polistjänstemän.
—• 2. Lägsta underbefälsgrad vid
svenska arméns artilleri,
motsvarande korpral (se d. o.), användes
även i sammansättningar, t. ex.
artillerikonstapel,
förrådskonsta-pel m. m., för underofficer vid
olika avdelningar 1. yrkesgrenar
vid flottan.
Konstate’ra (av lat. consta’re,
vara bekant), bekräfta,
ådagalägga riktigheten av.
Konstellatio’n (av lat. con,
tillsammans, och ste’Ua, stjärna),
stjärnbild.
Konsten i skolan, se
Föreningen Konsten i skolan.
Konsternatio’n (av lat.
con-sterna’re, skrämma), bestörtning.
— K o n s t e r n e’ r a, förvirra.
Konstförvant (ty.
Kunstver-wandte), gammal benämning på
tryckare 1. sättare.
Konstgjorda lemmar, se
Ortopedi.
Konstgjord andning, se
Livräddning.
Konstgjorda tänder, se
Tändernas sjukdomar.
Konstgjord dimma,
luftfuktighet, utfälld på små partiklar av
ett i luften utsprutat ämne med
vattenbindande förmåga, t. ex.
fosforpentoxid, bildad genom
förbränning av fosfor. K. användes
för bildande av rökslöjor, som i
såväl lant- som sjö- och
luftkrigföringen dölja vissa
stridshand-lingar för fienden, samt för
hindrande av frostbildning å odlad
jord, emedan den minskar
markens värmeutstrålning.
Konstgång, se
Arbets-överföring.
Konsthantverk,
konstindustri, konstslöjd, i
historisk bemärkelse det hantverk (se
d. o.) 1. den industri (se d. o.),
som utövats ej endast för att
fylla ett praktiskt behov utan
även för att ge uttryck åt en
konstnärlig strävan. Någon skarp
gräns mellan K. och vanligt
hantverk har ej dragits förrän
efter industrialismens
genombrott, då den individuella prägel
och den goda form, som förut
vanl. kännetecknade även det
enklaste hantverk, gått förlorad
genom tillverkningens
mekanisering. Som reaktion häremot
uppstod i England under 1800-t:s
senare del en främst av William
Morris (se d. o.) främjad strävan
att förnya K. med hjälp av
konstnärliga krafter och i anslutning
till äldre tiders K. I Sverige ha
dessa strävanden kanske vunnit
mer terräng än på andra håll, till
stor del tack vare de insatser, som
gjorts dels av Svenska
Slöjdföreningen (se d. o.) och, på det
textila området, Föreningen
Handarbetets vänner (se d. o.), dels av
en rad yngre konstnärer, som
ställt sina krafter i K:s tjänst.
Konsthantverkarnas gille, en
1906 i Sthlm bildad
sammanslutning med syfte att främja det
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
