Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koppsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
Koptiska språket—Koptiska textilier
1204
Koptiska textilier. Hellenistisk
gobelängvävnad. Egypten. 400—600-t.
och spensliga. De K., som ägna
sig åt lantbruk, förete däremot en
typ, som knappast kan skiljas
från den arabiska fellahens. Med
få undantag tillhöra de den
inhemska nationalkyrkan (koptiska
kristna), som uppstod under
lärostriderna på 400-t., sedan
mono-fysitismen, till vilken de anslutit
sig, förklarats kättersk. Den
koptiska kyrkan har bevarat många
gamla drag i sin liturgi men
okunnigheten är stor, även bland
prästerna, och all slags
vidskepelse frodas. Även det sedliga
tillståndet är lågt. — Genom
omfattande gravfynd på 1880-t.
erhöll man kännedom om en
självständig koptisk konst, främst
textilier (se Koptiska
textilier) men även smärre
skulpturer och husgeråd, i vars
orna-mentik och formgivning
fornegyp-tiska och hellenistiska element
sammansmält till en säregen stil.
Ko’ptiska språket är en direkt
ättling till fornegyptiskan, vars
sista utvecklingsskede det
representerar. Det användes fr. o. m. 2: a
årh. e. Kr. som litteraturspråk
av de egyptiska kristna. Det
skri-ves med det grekiska alfabetet,
vartill fogats ytterligare 7 från
den demotiska skriften (se II i
-eroglyfer) hämtade tecken
för vissa för K. säregna ljud.
Från grekiskan har även ett stort
antal lånord trängt in i språket.
— Av de 5 dialekter, man kunnat
särskilja inom K., märkas
saidiskan (urspr. från trakten av
Tebe, sedan allmän över hela övre
Egypten), den mest ålderdomliga
och språkhistoriskt
intressantaste, och bohairiskan, urspr.
hemmahörande i deltat, som
sedan 1000-t. var det officiella
kyrkliga språket. — Efter den
arabiska erövringen av Egypten
undanträngdes K. alltmer av
arabiskan och upphörde på 1600-t.
alldeles ss. talspråk men
användes alltjämt ss. liturgiskt språk
inom den koptiska kyrkan. — Den
koptiska litteraturen är nästan
helt av biblisk-teologisk art.
Koptiska textilier påträffades
i de på 1880-t. upptäckta
gravplatserna vid de egyptiska
städerna Sakkara, Achmin, Fajjum
och Antinoè m. fl., vilka
härstamma från tiden omkr. 300—•
800 e. Kr. De döda, iklädda sina
i livstiden burna dräkter och
svepta i dukar, hade väl bevarats
i den torra sanden. Ofta har man
funnit den dödes porträtthuvud
utanpå omhöljet (se ill. till
Fajjum). K. äro till största
delen utförda av ylle 1. linne
(mera sällan siden) i tekniker,
som visa likhet med svensk
hemslöjd. Den vanliga
klädedräkten för såväl man som kvinna
var en enkelt skuren skjorta
(tunika), vanl. av vitt ylle 1.
linne med invävda 1. påsydda
kulörta besättningar i form av
bårder och rundlar, utförda i
gobelängteknik (se Gobeläng).
Fynden innehålla f. ö. vävnader i
flossa (se d. o.) samt opphämta-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
