Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopula ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1207
Korallorm—Korallrev
1208
Schematisk bild av ett genomskuret
koralldjur, t tentakler, o munöppning,
a septa, b svalgrör, d
mesenterialfila-ment, s kalksepta.
tentakler, leder genom ett
svalgrör in i ett magrum, mot
ytterväggen uppdelat av radiära
skiljeväggar, mesente’rier 1. s e’ p
-t a. I dessa finnas muskelbuntar,
könsorgan och
mesenteria’l-f i 1 a m e’ n t (mesenteriernas fria
kant med körtel- och
nässelcel-ler). Upptill äro en del, de f u 11
-ständiga mesenterierna,
fastvuxna vid svalgröret.
Fortplantningen är könlig 1. könlös
(knoppning, delning), och för i senare
fallet ofta till kolonibildning.
Flertalet K. ha ett från huden
av-söndrat skelett av kalk 1. ett
horn-artat ämne. Ofta har skelettet
form av ett fastare, tjockt hölje
med radiärt instrålande väggar,
kalksepta. Koloniernas form
växlar f. ö. betydligt. Äldsta
fossila K. härstamma från äldre
silurperioden. Till K. höra bl. a.
Ceriantipatlia’ria, Octactinia/ria,
Rugo’sa, Zoantliactinia’ria (se
dessa ord). Jfr Korallrev.
Kora’llorm, E’laps coralWnus,
en art sydamerikanska
Gift-snokar. Kroppen är smal,
trind, cinnoberröd med svarta,
ljuskantade tvärringar, fjällen
släta. Längd c:a 60 cm.
Korallrev, havsgrund 1. bank,
huvudsaki. bildad av
koralldjurs-kolonier. De egentliga revbildande
koralldjuren (se
Madrepo-r a r i a) leva på grunt vatten, och
endast sällan nå de ned till 30—
55 m:s djup; djupare belägna
rev innehålla icke levande
koraller. Dessa fordra rent, klart, salt
vatten, som strax under havsytan
aldrig har lägre temperatur än
20° C. De egentliga K. äro
därför väsentligen inskränkta till
området mellan 20° n. och s. br.
(nordligast Bermuda-öarna, 32° n. br.),
inom vilket de talrikt
förekomma. På ringa avstånd från kusten
bilda koralldjurens kolonier
k u s t r e v, som slutta jämnt
inåt. På utsidan, där vågor och
ström tillföra näring och djuren
leva talrikast, stupar revet
brantare. Enl. Darwins åsikt äro
kustreven vanl. den första
utvecklingsformen av K. Om landet sänker
sig, komma näml, dettas kuster
längre från kustreven, och då
djurkolonierna samtidigt med
sänkningen tillväxa uppåt, bildas
ett vall- 1. barriär-rev,
genom en kanal skilt från kusten.
Störst är Stora Barriär-revet
längs Australiens n.ö. kust, 1,700
km. långt. Om vågorna kasta upp
på revet lösslitna delar av
detsamma, bildas korallöar, som
växa genom tillfört slam m. m.
och tillföras växter genom
havsströmmarna. Om kustrevet
uppkommit kring en ö, som därpå
helt sänkt sig, bildas, sedan lös-
Korallrev. Uppkomsten av vallrev (2)
och ringrev (3) ur strandrev (1).
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
