Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Korea
1214
komma under kinesiskt
inflytande. Från 194 f. Kr., då en kinesisk
flykting Wei Man i Pyöng-yang
(n.v. K.) grundade väldet Chosen,
finnas kinesiska ocli snart även
koreanska annaler. Den kinesiska
hegemonin fick från 300-t. e. Kr.
vika för en inhemsk statsbildning,
Kokurye, med Pyöng-yang som
centrum. Dess högsta
blomstrings-tid var 400-t. I s.v. K. fanns
samtidigt staten Pekche, medan
sydligaste och ö. K. bildade staten
Silla, vars befolkning var av en
eljest okänd ras. Kinesisk kultur
fortlevde. Buddhismen infördes
och följdes av kinesisk skrivkonst,
litteratur och konst. På 600-t.
erövrades det splittrade K. av
Kina i förbund med Silla, som
emellertid bemäktigade sig
erövringarna och blev ett allkoreanskt
rike (678—935). Detta
efterträddes av riket Korye under
Wang-dynastin (918—1392). I
motsats till Sillarikets dominerande
buddhistiska andliga fick man nu
en byråkratisk härskande klass
med stigande böjelse för
konfucia-nismen. De nordasiatiska
folk-vandringsrörelserna påverkade
starkt K., som slutligen kom
under Djingis khans överhöghet
och blev Kublai khans
operationsbas mot Japan. Koryes konungar
mongoliserades fullständigt (bl.
a. genom giften), men sedan
mongolerna 1368 förlorat tronen i
Kina, avsattes de 1392 i Korye.
Den nya dynastin B. i (1392—
1910) kallade sitt välde Chosen
och förläde huvudstaden till Söul.
Kinesisk överhöghet erkändes, och
kopierandet av den kinesiska
kulturen blev fullständigt. En
fruktansvärd kris genomlevde Chosen
under den japanske shogunen
Hideyoshis erövringsförsök 1592
—98. Under Kinas nedgångstid
på 1800-t. blev K. ett tvistefrö
mellan Kina och Japan. 1876
öppnades K. för utländsk handel.
Upplopp i Söul 1882 och 1884,
riktade mot japanerna, gåvo dessa
förevändning att inlägga
garnisoner, och kineserna, som
insisterade på sin överhöghet, gjorde
sammaledes. 1894, då religiösa
fanatiker, Tonghaksekten, gjorde
uppror och kineserna gåvo begärd
hjälp mot detta, begagnade Japan
tillfället att förklara krig, och
genom freden i Shimonoseki
erkändes K:s självständighet.
Japan ville nu dominera i K., men
sedan själen i K:s motstånd
häremot, drottningen, på japansk
anstiftan mördats, kastade sig
konung och kronprins i Rysslands
armar, varigenom den rivalitet
uppkom, som ledde till
rysk-japanska kriget. Efter Japans seger
1905 blev K. japanskt protektorat
och 1910 inkorporerat med Japan
ss. guvernementet
Chosen (jfr Japan sp. 75 f.). Till
att börja med hårt tyglat, har K.
under de senaste åren behandlats
med större tillmötesgående, men
ännu 1919—20 förekommo
upp-rorsrörelser. — Språk och
litteratur. Koreanska språkets
frändska-per äro ännu föga undersökta;
man plägar sammanföra det med
japanskan (varvid släktskapen,
om den existerar, är mycket
avlägsen) till en gren av den
tungu-siska gruppen
(tungusisk-man-chuiska) av den ural-altaiska
språkfamiljen. Det är ett
fler-stavigt, flekterande språk, med en
oerhört stark tillsats av
ensta-viga kinesiska låneord. Ända
intill våra dagar har all viktigare
litteratur skrivits på ren
kinesiska, blott en mager
skönlitteratur finns på det inhemska språket.
— K:s konst är ofullständigt
känd, men K. har spelat en viktig
roll som förmedlare till Japan
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
