Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korklager ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1223
Korn—Korns j uka
1224
angripes av sot, rost, strimsjuka,
mjöldryga, larver av fritflugor,
kornbladfluga, kornmygga och
knappare, av jordloppor,
trådmaskar m. fl. Av K. odlas i Sverige
ett flertal sorter, vanl. från
växt-förädlingsanstalterna i Svalöv
och Weibullsholm. Det vanliga
sexradiga K. är för Norrland av
stor betydelse tack vare sin tidiga
mognad. I s. och mell. Sverige
odlas mest tvåradigt K., spec. på
Gotland, Öland och i Malmöh. 1.
Tvåradigt K. användes mest till
framställning av malt, fyr- och
sexradigt K. som foderväxter men
även till gryn- och
mjölframställning. Halmen begagnas till foder
(jfr Fodermedel). — Mil.
Se Riktmedel.
Korn, Arthur, f. 1870, tysk
fysiker, prof, vid Tekn. högskolan
i Berlin 1913, har bl. a. utarbetat
en metod för fototelegrafi (se d.
o. sp. 431).
Kornbladfluga, se
Vatten-flugor.
Kornblomma, detsamma som
blåklint (därav benämningen
k o r n b 1 å).
KorneTl, se C o r n u s.
Korne’tt. Mil. (Av fr.
cornet-te.) Urspr. det standar, som
fördes vid varje kavallerikompani
(sedermera skvadron), sedan
benämning å dettas yngste officer,
som det ålåg att föra standaret.
Benämningen K. blev i Sverige
1835 utbytt mot underlöjtnant. ■—
Mus. (Av fr. cornet å pistons.)
Ett ur posthornet framgånget, i
trumpetform byggt
mässingsinstrument med tre ventiler. Den
vanligaste stämningen är i b med
ett tonomfång från ostrukna e till
tvåstrukna b. K: s klang står mitt
emellan hornets och trumpetens.
Ko’rnfeld [-felt], Paul, f.
1889, tysk författare. K., som
räknas bland de främsta tyska
ex
pressionistiska diktarna, har
författat abstrakta skådespel (Die
Verjuhrung, 1916; Himmel und
Hölle, 1919, m. fl.), i vilka
huvudvikten är lagd på monologen.
Kornfibbla, seScorzonera.
Kornfluga, se Fritflugor.
Korngold [-gålt]. 1. Julius
K., f. 1860, österrikisk
musik-skriftställare, sedan 1902 anställd
i Neue Freie Presse, utgav 1921
en samling kritiska uppsatser
(Deutsches Opernschaffen der
Gegenwart). — 2. E r i ch
Wolf-gang K., f. 1897, den föreg:s
son, tonsättare; har bl. a. tonsatt
operorna Violanta och Polykrates’
ring (Sthlm 1918) samt Die tote
Stadt.
Kornig degeneration, se
Äggvitedegeneration.
Kornilov, Lavr G e o r g i e
-v i t j, f. 1870, d. 1918, rysk
general, son till en sibirisk kosack. K.
blev efter Brussilov aug. 1917
överbefälhavare över ryska
armén, där han försökte återställa
disciplinen. Han råkade i konflikt
med Kerenskij och förberedde i
sept. ett anfall mot Petrograd,
vilket dock misslyckades, varefter
K. arresterades. Sedan han dec.
s. å. rymt till Donkosackerna,
började han i Rostov vid Don
organisera frivilliga trupper mot
bolsjevikerna. Efter flera
framgångar stupade han i en strid vid
Jekaterinodar.
Korni’sch (fr. corniche), eg.
krönande listverk, betecknar även
profilerade, lösa lister, på vilka
gardiner o. d. upphängas.
Kornknarr, se Ä n g s k n a r r.
Kornmal, se Klädesmalar.
Kornmask, larv av kornmal
samt kornvivel (jfr Vivi ar).
Kornmygga, se
Gallmyggor.
Kornsjuka, se
Korntrötthet.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
