Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krafft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1267
Kraft—Krageholm
1268
tionerna” (omkr. 1506), reliefer,
uppställda på vägen till
Johannes-kyrkogården och i fasta, klara,
dramatiska kompositioner
framställande scener ur Kristi
lidan-deshistoria, jämte den därtill
hörande gruppen av gravläggningen
i det s. k. Holzschuherkapellet på
kyrkogården, skapade K. ett verk
av frisk realism, som förebådar
renässansen.
Kraft, orsak till acceleration
(se d. o.), mätes genom dennas
storlek. Då den acceleration, en
given K. ger en kropp, är
omvänt proportionell mot kroppens
massa, sätter man K.
proportionell mot produkten av massa och
acceleration 1., om enheterna valts
lämpligt, lika med denna produkt.
Accelerationen har samma
riktning som K., oberoende av vilken
hastighet kroppen förut hade.
Verka flera K., är accelerationen
likriktad med och proportionell
mot K:s resultant (se d. o.). K:s
absoluta enhet är dyn (se d. o.).
Ofta användes som enhet den K.,
varmed jorden attraherar en
massa på 1 kg.; denna enhet
benämnes också kg. men bör väl
skiljas från massenheten.
Kraftfoder, se Fodermedel.
Kraftledningslånefonden, en
av staten 1918 inrättad, av
Statskontoret förvaltad fond för lån åt
ekonomiska föreningar och andra
sammanslutningar för anläggning
på landsbygden av
distributionsnät för elektrisk energi. Lånen
beviljas av Lantbruksstyrelsen och
Kommerskollegium.
Kraftlinje, se Magnetiskt
fält.
Kraftmaskin, motor, maskin,
som alstrar mekaniskt arbete,
vilket användes för drift av
arbetsmaskiner. Ex.: vatten-, vind-,
värme- och elektriska motorer.
Kraftpar, två på samma kropp
verkande, lika stora och parallella
men åt motsatt håll riktade
krafter. Deras resultant är noll, och
de ge därför ingen acceleration åt
kroppen som helhet utan endast
en rotation kring tyngdpunkten.
Vinkelaccelerationen,
rotationshastighetens tillväxt per sek., är
lika med kvoten mellan K:s
moment (se d. o.) och kroppens
trög-hetsmoment (se d. o.).
Kraftparallellogram,
Kraft-polygon, se Resultant.
Kraftstation,
kraftcentral, anläggning för alstring av
energi. Se Elektrisk
kraftstation, Vattenkraftverk och Ängcentra 1. —
Kraftverk, se Elektrisk
kraftstation.
Kraft vunnen, se Laga kraft.
Kraftöverföring, seAr be ts
-överföring.
Krag. 1. T h o m a s K., f. 1868,
d. 1913, norsk författare, utgav
talrika romaner och noveller
(bl. a. Mulm, 1893; Gunvor Kjeld,
1904; Mester Magius, 1909). K.
är en lyrisk stämningsdiktare,
som i människornas beroende av
naturen söker förklaringsgrunden
till deras handlingar. — 2. V i 1
-helm K., f. 1871, den föregzs
broder, norsk författare, chef för
Nationalteatret i Kristiania 190S
—11. K. har utgivit dels
melo-diösa dikter (Digte, 1891;
Vest-landsviser, 1898) och
stämningsfulla noveller (Hjemve, 1895;
Den glade löitnant, 1896), dels
humoristiska arbeten, ss. den
även i Sverige med stor framgång
uppförda folkkomedin Baldevins
bryllup (1900).
Krage, beslag, som anbringas i
däck omkring mast, ventil,
skorsten o. d.
Krageholm, gods med
huvudgård i Sövestads skn, Malmöh. 1.
Det ståtliga slottet uppfördes på
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
