Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kranium - Kransalger - Krapotkin - Kransställda blad - Krapp - Krapperup - Krapplack - Krapprot, krapp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Kransalger—Krapprot
1290
11), till vilka bakåt tinningbenen
ansluta sig med fjälldelen
(26, fig. 9, 11) och spetsen av
klippbenet (8, fig. 11), den
del av tinningbenet, som
innesluter inner örat. Bakre skallgropen
begränsas framtill av
tinningbenen samt i övrigt av nackbenet, å
vilket märkes nackhålet (15, fig.
10—11), genom vilket
ryggmärgen passerar. För passage av
nerver och kärl finnas hål och
kanaler (5, fig. 10—11) genom
benen 1. i fogarna mellan dem,
och på benytorna märkas fåror
för kärl och nerver. Till främre,
undre partiet av hjärnskålen
sluter sig genom fasta bensömmar
ansiktsskelettet utom
underkäken, som med ledgångar är
förbunden med tinningbenen.
Centrum i ansiktsskelettet bildas av
de bägge överkäksbenen, som
ansluta sig till pannbenet och
sil-benet och tillsammans med
näsbenen begränsa näsöppningen. De
bilda även större delen av
ögonhålornas botten samt genom sina
gomutskott (36, fig. 10) främre
delen av skiljeväggen mellan
näsa och mun. Åt sidorna
framträda okbenen, infogade mellan
utskott (fig. 9) från pannbenet,
tinning- och överkäksben.
Tårbenen äro små ben, infogade i
ögonhålans mediala vägg mellan
överkäksben, pannben och silben;
i dem går tårkanalen, förenande
ögon och näshåla. Gombenen sluta
sig till de bakre delarna av
överkäks- och silben och förbinda sig
bakåt med kilbenets gomutskott.
De bilda hårda gommens bakre del
och ingå i näshålans sidovägg.
Nedre näsmusslorna äro
snäck-formade, papperstunna ben,
fäs-tade vid näshålans sidovägg.
Plogbenet, fäst vid kilbenets
undre yta, utgör en del av
skiljeväggen mellan h. och v. näsgång
(18, fig. 10). Inuti en del av de
ben, som begränsa näskaviteten,
finnas med näsan
kommunicerande, luftfyllda rum, näsans
bihålor. Dessa äro:
pannhålorna, käkhålorna, s i 1
-benscellerna och k i 1
-benshålan. — K: s form
växlar betydligt, individuellt och
med rasen. Efter sin b r e d d i n
-dex (se d. o.) indelas kranier i
långskalliga, dolikocefaTa, och
kort skalliga, brakycefaTa. Den
förra typen är den hos svenskarna
vanliga. Med hänsyn till
ansikts-skelettets form skiljer man på
ortogna’ta och progno,’ta, de förra
med större, de senare med mindre
ansiktsvinkel. Denna
bildas av linjer, dragna från
överkäkens mest framskjutande del,
den ena genom hörselgångens
mitt, den andra tangerande
pannan. Hos indoeuropéer är
ansikts-vinkeln c:a 80°, hos folk med
mycket framskjutande käkar, ss.
negrerna, c:a 70°.
Kransalger, se Charophyta.
Krapotkin, se Kropotkin.
Kransställda blad, se
Bladställning.
Krapp, se Krapprot.
Krapperup, gods i Malmöh.,
Kristianst. och Hall. 1.,
fideikommiss inom ätten Gyllenstierna.
Huvudgård i Brunnby skn,
Malmöh. 1., med slott från 1500-t.,
om- och tillbyggt på 1790-t.
Märklig porträttsamling.
Krapplack, ljusäkta, röd
lackfärg, som erhålles, om krapprot
kokas med alun och sodalösning
därefter tillsättes.
Krapprot, krapp, rotstocken
av Ru’bia tincto’rum (fam.
Ru-bia’ceae), ört med kransställda
blad (lik GaTium) ; från
Medelhavsländerna, förr allmänt odlad
som färgväxt för rödfärgning av
textilvaror. Sedan man lärt sig
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
