Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krauss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1295
Kreaturspest—Kreditiv
1296
och dels av inemot 800 smärre
bolag 1. föreningar, omfattande
ett län, ett härad 1. en socken.
1922 voro 199,365 hästar och
534,452 nötkreatur försäkrade och
hade 4,302,126 kr. utbetalats i
skadeersättning.
Kreaturspest, detsamma som
boskapspest (se d. o.).
Krede’nsa (ty. kredenzen, av
ital. credenza, tro, tillit, av lat.
cre’dere, tro), eg. smaka på dryck
1. rätt för att visa dess giftfrihet;
i allm. iskänka, kringbjuda.
Krede’ring (av lat. cre’ta,
krita), en av krita och lim beredd
massa, som i ett tunt lager
ut-bredes över ett träföremål som
underlag för polykromering 1.
förgyllning. Tekniken är urgammal
men användes särskilt inom den
medeltida träskulpturen.
Kredi’t (lat. cre’dit, ”han
anförtror, utlånar”), för sträckning,
lån (”ge K.”, ”erhålla K.”) ;
förtroende (så att för sträckning
kan erhållas: ”en person med god
K.”). Den, som ej har K. i den
senare bemärkelsen, kan dock
erhålla K. i den förra, om näml,
någon, som åtnjuter förtroende,
går i borgen för honom 1. om han
kan ställa särskild säkerhet, pant
(realkredit till skillnad från
personalkredit). K. kan
taga formen av försträckning
antingen direkt av varor och
tjänster I. (vanligare) av penningar.
Om vid kreditgivning
penningmängden i landet ökas, resp,
minskas, kan prisstegring, resp,
prisfall, uppkomma; den
omfattning (penning) kreditgivningen
får, beror väsentligen på
villkoren för densamma, d. v. s. först
och främst på låneräntans höjd.
Genom förändring av
räntesatserna är det därför möjligt att via
K. påverka penningvärdet. Jfr
Kredit anstalt och
Kre
ditpapper. — Kr e’dit, se
Bokföring sp. 205.
Kreditanstalt, k r ed i t k a s ■
s a, inrättning, som har
kreditförmedling till huvudsaklig
uppgift. K. kunna drivas av enskilda
personer, kommanditbolag,
aktiebolag etc., 1. av offentliga
korporationer. Jfr Bank.
Kreditavtal, avtal om kredit,
d. v. s. avtal, som berättigar ena
parten att dröja med
fullgörandet av sin prestation. K. behöver
icke alltid avse prestation i
penningar. Vanligaste former äro
försträckning och
kreditköp.
Kredite’ra (jfr Kredit),
räkna till godo, gottskriva,
införa på kreditsidan av konto (se
Bokföring). — Kr e’dito r,
person, som har att fordra på
grund av gjord prestation.
Kreditförsäkring, en form av
försäkring, där
försäkringsgivaren ikläder sig garanti för en
fordrans betalning. Olika former
av K. äro varukreditförsäkring
(omsättningsförsäkring,
kundkreditförsäkring) , borgensförsäkring
och hypoteksförsäkring.
Krediti’v (av lat. cre’dere, sätta
tro till). Bankväsen.
Bankkredi-tiv i olika former: 1)
Kassa-kreditiv innebär, att banken
mot realsäkerhet 1. borgen ger
kredittagaren rätt att intill ett
överenskommet belopp i mån av
behov lyfta penningar hos banken
medelst på densamma utställda
checker. 2)
Byggnadskre-d i t i v beviljas mot inteckning i
under byggnad varande hus med
belopp, som utgå successivt i den
mån, som byggnadsarbetet
fortskrider. 3) Resekreditiv
(fr. lettre de crédit circulaire) är
ett öppet K. från en bank, ställt
på dess utländska
korrespondenter, uppräknade i en bilaga till
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
