Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreolin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1303
Kreti—Kretinism
1304
samhällsskick är känt genom en
laginskrift från Gortyn (se d. o.).
Det från K. bedrivna sjöröveriet
framkallade romarnas
ingripande och erövring av ön 68 f. Kr.
K. tillhörde med ett avbrott 823
—-961, då det var i saracenernas
våld, Östromerska riket till 1204
och överläts sedan av en av
kors-fararfurstarna till republiken
Venedig. 1669 kom K. efter ett
långvarigt erövringskrig under
turkarna. Trots undertrycknings
-åtgärder förblev ön grekisk till
sin karaktär, och under intryck
av de övriga grekernas
frihetskamp på 1800-t. uppstod även på
K. en frihetsrörelse, vilken tog sig
uttryck i en serie uppror. Då
stormakterna slutligen 1896
in-skredo, gjordes ett försök att
ge ön en viss självstyrelse, men
under nya förvecklingar mellan
kristna och muhammedaner
proklamerades öns införlivande med
Grekland 1897 och inkallades
militärt stöd från moderlandet.
Stormakterna, som ville ge K.
autonomi men låta det förbli
under turkisk suveränitet,
anordnade en blockad av K., som i
samband med grekisk-turkiska kriget
1897 utrymdes av grekerna.
Under makternas beskydd övertog
den grekiske prinsen Georgios, f.
1869, son till konung Georg I, ss.
överkommissarie (1898—1906)
uppgiften att genomföra en
självstyrelse, vilket trots finansiella
svårigheter lyckades. Fortsatta
strävanden för K:s införlivande
med Grekland strandade
emellertid på stormakternas motstånd.
1908 tillspetsades läget efter den
ungturkiska revolutionen, och
endast med svårighet kunde
makterna stävja den nationalistiska
ivern å ömse håll. Sedan Grekland
genom sitt deltagande i
Balkan-krigen fått tillräckliga
maktme
del, måste Turkiet 1913 i freden i
London till Grekland avträda K.
Kre’ti och p 1 e’ t i, Luthers
och vår äldre kyrkobibels uttryck
för ”keretéerna och peletéerna”
(— konung Davids livvakt; 2
Sam. 8: 18 etc.). K. har med tiden
kommit att betyda personer utan
bildning 1. samhällsställning, vem
som helst. — Keretéerna voro
sannol. krigare av kretensisk
härkomst och peletéerna (infödda?)
filistéer.
Kretfn, person behäftad med
kretinism.
Kretini’sm (av oviss
härledning), med ofullständig
verksamhet hos sköldkörteln (jfr Inre
sekretion) förbunden, i den
tidiga barnaåldern uppträdande,
höggradig själslig efterblivenhet
(ända till idioti), som alltid
åtföljes av hämning i bentillväxten
(dvärgväxt), förtjockningar i hud
och slemhinnor, som bli rynkiga,
tjocka och degiga (myxödem).
Ämnesomsättningen är låg på
grund av bristande funktion hos
sköldkörteln, vilken saknas 1. är
förändrad, vanl. då liten,
förkrympt, stundom förstorad och
omvandlad i struma (se d. o.).
Orsaken till K. ligger säkert i en
medfödd 1. tidigt ådragen skada
av sköldkörteln, vilket visas av
den påtagliga effekt, som erhålles
genom medikation av
djursköldkörtlar. Vari det 1. de skadliga
momenten bestå, vet man ej, men
påfallande är, att K. uppträder
endemiskt (endemisk K.) i
vissa alptrakter, Pyrenéerna och
nordligaste Italien, och att friska
kvinnor, som förut fött normala
barn, när de flyttat in i
kretin-trakter, ofta själva få struma och
föda kretinbarn. Man har antagit,
att dricksvattnets beskaffenhet i
dessa trakter skulle vara orsaken
till K. och struma, och genom till-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
