Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsdomstolar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1317
Krigsdomstolar—Krigsfartyg
1318
förtjänta. För särskild tapperhet
utdelades åt officerare 1810—
1920 den preussiska orden Pour
le mérite (om dess civila klass
se Ordnar). I Frankrike är
Hederslegionen (se
Ordnar) högsta utmärkelsen för
såväl militära som civila
förtjänster. Bland Frankrikes
egentliga K. märkas den 1852
instiftade Militärmedaljen (fr.
Médaille militaire), som tilldelas
tappra underofficerare och menige
samt i vissa fall generaler, och
det 1915 instiftade
Krigskor-set (fr. Croix de guerre), ett
bronskors, som utdelas åt tappra
krigsmän av alla grader. Den
främsta brittiska K. är sedan 1856
Viktoriakorset (eng.
Victoria Cross), som i brons utdelas
åt dem, som visat sällspord
tapperhet. Andra höga brittiska K.
äro Military Cross (sedan 1915),
ett silverkors, och Distinguished
Service Order (sedan 1886), ett
vitemaljerat guldkors, som
utdelas åt officerare, vilka å dagorder
omnämnts för särskild duglighet.
I Sverige införde Gustav III
under sitt ryska krig dels
värdigheten av ”riddare av
Svärdsordens stora kors”, dels tapper
-hetsmedaljer. Av de senare finnas
sedan 1809 två slag: För
tapperhet i fält och För
tapperhet till sjöss, som
utdelats i guld åt officerare och i
silver åt krigsmän av lägre grad.
I Finland instiftades 1918 F r i
-h e t s k o r s e t ss. utmärkelse för
förtjänta deltagare i och främjare
av självständighetskampen.
Krigsdomstolar,
specialdomstolar med huvudsaklig uppgift
att handlägga åtal mot dem, som
lyda under strafflagen för
krigsmakten. Gränsen mellan K:s och
allmän domstols behörighet
an-gives i 39 § lagen 23 okt. 1914 om
krigsdomstolar och rättegången
därstädes. — Underdomstol vid
krigsmakten kallas krigsrätt.
Undei’ fredstid skiljer man mellan
r e geme nts kr ig sr ät t (vid
arméns och kustartilleriets
regementen och kårer),
stations-krigsrätt (vid flottans
stationer) samt särskild
krigsrätt (vid vissa mer 1. mindre
tillfälligt organiserade, förband).
Krigsrätt består av en
krigs-domare ss. ordf, samt en
a u d i t ö r och 2 militärer ss.
bisittare. Ss. åklagare fungerar
en krigsfiskal. — Under
krig 1. eljest, då rikets hela
krigsmakt är mobiliserad, är
fältkrigsrätt underdomstol.
Fältkrigsrätt utgöres av 4 led.,
därav 3 militära och en civil. Ss.
ordf, tjänstgör den främste
militäre led. — Krigshovrätten utgör
överdomstol vid krigsmakten och
är en vid Svea hovrätt bildad
särskild avdelning. Den utgöres
av ordf, å en av hovrättens
divisioner ss. ordf., en annan led. av
Svea hovrätt, ett k r i g s
hov-r ä 11 s r å d och 2 militära led.
Åklagare är en
överkrigs-fiskal. — K. i högsta instans
är Högsta domstolen. Vid
handläggning av militärmål
förstär-kes Högsta domstolen av 2
militärpersoner av högre grad. — Då
fråga är om ådömande av
dödsstraff i fält, kan ståndrätt
förordnas. Ståndrätt, som
sammanträder inför samlad trupp,
utgöres av en högre militär ss.
ordf., 2 kaptener, 2 löjtnanter,
2 underofficerare, 3 av
manskapet, samt en civil led. i
fältkrigsrätt.
Krigsexpeditionen, se
Krigskollegium.
Krigsfartyg 1. ö r 1 ogs f ar
-tyg, fartyg avsedda för kriget
och till handelns skydd, äro dels
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
