Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigskonst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1323
Krigspost—Krigsskador
1324
darmeri (se Gendarm)
organiserat, brukar dylikt ingå i K.
Krigspost 1. f ä 11 p o s t
benämnes den del av ett lands
postväsen, som avdelas för att under
krig upprätthålla postförbindelse
till och från landets stridskrafter.
K. hade under världskriget en
synnerligen omfattande arbetsbörda.
Krigsreson, se Kr i g sp. 1310.
Krigsrustning, en fästnings
sättande i försvarstillstånd vid
krigsfara 1. mobilisering genom
försvarskrafternas organiserande,
befästningsanordningarnas
fullständigande och utbyggande m. m.
Krigsråd. 1. Rådplägning i
krig mellan en befälhavare 1.
kommendant och hans högsta
underordnade. K. förekommo ofta i
äldre tiders krig och voro i vissa
fall föreskrivna. — 2. Titel å
civila byråchefer i
Arméförvaltningen.
Krigsrätt, se
Krigsdom-stolar.
Krigsskadeersättning kan vid
fredsslutet efter ett krig av den
segrande makten avkrävas den
besegrade för kostnader och
förstörelse, som kriget åstadkommit. K.
kan utgå i penningar 1.
natura-prestationer. I frederna efter
världskriget blev K. därjämte en
straffpåföljd, för krigets vållande
och en fråga av första ordningen
(se Världskriget).
Krigsskador, skador, ådragna
i krig genom direkt verkan av
vapen, i vidsträckt bemärkelse
även nervösa åkommor, orsakade
av fälttjänst. Största antalet K.
äro skottskador. Den moderna
gevär sprojektilen framkallar i
kroppens mjukdelar, vid infall
med spetsen först, vanl. en smal,
genomgående skottkanal.
Farligast äro närskotten genom sin
särdeles stora sprängverkan,
varvid en stor del av kulans levande
kraft överföres på omgivningen.
Så kunna fragment av träffade
skelettdelar i sin tur verka som
projektiler och åstadkomma
utbredda förstörelser i omgivande
mjukdelar. Kulans rörelseenergi
kan även omsättas i
hydrodyna-miskt tryck, varvid t. ex. den
halvflytande hjärnmassan
explosionsartat spränger hjärnskålen i
ett otal fragment. Liknande
sprängverkan förekommer vid
närskott genom vätskefylld
magsäck 1. tarm. Närmast den
moderna gevärskulan i verkan står
shrapnelkulan, som dock ger
vidare skottkanal och har mindre
inslagshastighet, varför den oftast
stannar inom den sårades kropp.
Det moderna artilleriets granater,
handgranater, minor och torpeder
utmärka sig främst genom sin
sprängeffekt. De inträngande
föremålen, granatsplittror, grus,
jordstycken, bitar av pansarsköldar
m. m., äro i dessa fall ofta
större än en icke exploderande
projektil samt av oregelbunden
form och rörelse. Skadorna träffa
ofta flera delar av kroppen
samtidigt; sårkanalerna bli vida,
söndersplittringar av inre organ
och kärlskador med stora
blödningar äro vanliga. Själva
explo-sionstrycket kan direkt döda.
Skador av skärande 1. stickande
vapen äro i det moderna kriget få
till antalet i jämförelse med
skottskadorna men ha hög
dödlighetsprocent. — Jämte den
primära skadegörelsen spelar
sår-infektionen vid K. den främsta
rollen. De av gevär sprojektiler
framkallade såren läka ofta utan
större varbildning 1. andra tecken
på infektion, ehuru de aldrig äro
fullständigt aseptiska. Vid
granatskadorna däremot ha
infektionerna en avgörande betydelse,
med de här förekommande stora,
Qrd, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
