Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krimmer ... - Kristall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1335
Kristall
1336
Fig. 1—10.
de längder, ytan avskär på de tre
1. fyra axlarna i det
koordinatsystem, man tänker sig inom K.,
och vilka axlar,
kristallaxlarna, äro parallella med
förefintliga 1. möjliga
kristallkanter. Växer K., ökas
parametrarna, men parameterförhållandet
a : & : c är konstant. Uppträda
andra ytor å K., kunna dessa ha
parameter förhållandena a : 2b : c,
a :2b : 2c, 2a : b : 3c etc., däremot
aldrig a : 1,8966 b : c etc. En ytas
läge kan anges med
parameterförhållandena, ss. de ovan
tecknats med W e i s s’ symboler
1., med större fördel, med M i 1
-lers indices, vilka motsvara
de inverterade värdena av
koefficienterna i Weiss’ symboler.
Weiss’ symbol a : 2b : c anger
sålunda samma yta som Millers
indices (212), och analogt a : 2b : 2c
= (211), 2a : b : 3c = (362),
a : oo b : oo C — (100). Utgående
från en yta, vilken betecknas
(111) och kallas grundform,
härleder man indices för övriga
ytor. Lagen om de rationella
indices säger, att dessa indices äro i
regel mycket små och alltid
rationella tal. För bestämningen 1.
beskrivningen av en K:s
geometriska egenskaper mäter man den
med goniometer (se d. o.),
var
efter grundformens
parameterförhållande och de övriga ytornas
indices beräknas. Lämpligt och ofta
nödvändigt är att före
kristallberäkningen utföra en
kristall-proj ektio n, baserad på
gonio-metermätningarna. De vanligaste
projektionssystemen äro
linear-projektion, vid vilken
kristallytorna tänkas
parallellför-flyttade, så att de gå genom en
och samma punkt i K., och
framställas som räta linjer,
utgörande skärningslinjerna mellan
ytorna och ett (vanl. mot
vertikalaxeln vinkelrätt) plan, samt
de oftare använda
stereografiska och gnomoniska
projektionerna. Till grund för de
senare ligger en sfärisk
projektion, vid vilken kristallytorna
framställas som punkter på en
sfärisk yta, vilka punkter
utgöra skärningen mellan sfärytan
och de normaler, som från
sfärens centrum fällas mot
kristallytorna. — Symmetri.
Vid kristallmätningarna och
projektionerna framträda, om icke
förr, K: s symmetriförhållanden,
som kunna hänföras till vissa
bestämda symmetrielement, s y m
-metriplan, symmetri-axlar 1.
symmetricen-t r u m. Symmetriplanen dela K.
Ord, som ej återfinnas nnder K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
