Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristian, Christian, danska, norska och svenska konungar - 2. Kristian l. Kristiern II - 3. Kristian III - 4. Kristian IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1353
Kristian
1354
sig genom att låta avrätta Torben
Oxe, som han misstänkte för att
ha förgiftat hans holländska
älskarinna Dyveke. Hennes moder
Sigbrit var hans finansiella
rådgivare. Sveriges återerövring (jfr
Hans) beredde K. först
motgångar, bl. a. vid Brännkyrka
1518, men förverkligades omsider
1520. K. uppträdde i Sverige som
kyrkans försvarare och hämnare
för Gustav Trolles avsättning (se
Stockholms blodbad),
samtidigt som han lät en luthersk
predikant uppträda i Köpenhamn.
Hans mål var ytterst att skapa en
av påven oberoende
nationalkyrka. K. utfärdade en dansk
landslag och stadslag, genom vilka
tendensen till envälde även
drabbade kyrkan. Han sökte
.undantränga hansestäderna från
handeln på Norden till förmån för
Nederländerna och det inhemska
borgarståndet. Åt de halvt ofria
bönderna gav han även lagligt
skydd. Emellertid rönte K. snart
motstånd från alla håll.
Svenskarna, som givit honom namnet
”Kristian Tyrann”, reste sig
under Gustav Vasa, lübeckarna
förklarade krig, på Jylland hyllade
adeln K:s farbroder Fredrik. K.
avseglade då 1523 till
Nederländerna för att söka hjälp av kejsar
Karl V, med vars syster Elisabet
han var gift. Han övergav den
lutherska läran och framträdde
som katolicismens förkämpe. Med
värvade knektar for han 1531 till
Norge, hyllades av dess riksråd
och belägrade Akershus. Han lät
emellertid förmå sig att segla till
Danmark på lejd för att
underhandla med Fredrik I. Men lejden
bröts, och K. fördes som fånge till
Sönderborgs slott. Han åtnjöt
dock en viss frihet, utom under
tiden från Grevefejdens (se d. o.)
utbrott till 1540. Sista åren
Kristian III. Mälning av Jakob Binck.
tillbragte han på Kalundborgs
slott. — 3. K. III, f. 1503, d.
1559, son till Fredrik I. Vid
faderns död 1533 tillträdde han
styrelsen i Slesvig och Holstein, där
han tryggade reformationens
fortgång. De katolskt sinnade danska
riksråden tvekade dock att välja
K. till konung, och han måste
tillkämpa sig erkännande under
inbördeskrig (se
Grevefejden). Sedan fullbordade han
reformationen genom att på en
riksdag i Köpenhamn 1536 våldsamt
genomdriva kyrkans och dess
egendoms förstatligande samt
biskoparnas ersättande med
superintendenter. Han knöt förbindelser
med Schmalkaldiska förbundet,
Frans I av Frankrike och Gustav
Vasa. 1544 slöt han fred med
kejsaren, som då övergav Kristian
II :s sak. K. var from och
rättrådig. — 4. K. IV, f. 1577, d. 1648,
son till Fredrik II, efterträdde
fadern 1588 och blev myndig 1596.
K. slösade på praktfulla
slotts-byggen och sökte, delvis i
motsättning till rådet, att särskilt
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
