Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krohn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1391
Krokodilslut—Kromfärger
1392
len, GaviaTis gange’ticus, i
Främre Indiens större floder, har
mycket lång, smal, i spetsen
för-tjockad nos. Nästan uteslutande
fiskätare. Längd c:a 5 m.
Krokodilslut (grek,
krokodei-li/tes), en på dubbelmening i
sanningsbegreppet vilande sofism
(jfr Slutledning), som
urspr. formulerades så: En
krokodil har tagit ett barn och
lovat modern att återge det, om
hon säger honom sanningen
därom. Hon säger: ”Du ger mig icke
barnet åter.” Krokodilen svarar:
”Nu får du det ej åter: om du
talar sanning, på grund av vad du
själv påstår, om du åter ljuger, på
grund av vårt avtal.” Modern
svarar: ”Jag återfår det säkert,
nämligen om jag talar sant, på
grund av vårt avtal, eller om jag
ej talar sant, emedan jag påstår,
att jag ej får det.”
Krokodilvaktare, se
öken-löparfåglar.
Krokslag, ett under närkamp i
boxning utdelat slag med
bågfor-mig bana.
Krokstad, socken i Göteb. 1.,
jämte Hede och Sanne pastorat i
Göteborgs stift. 1,885 inv.
Krokstrand, eg. B j ö r n e r ö d
och Kroken,
municipalsam-hälle i Skee skn, Göteb. 1.,
hamnplats och fiskläge vid Idefjord.
1,035 inv.
Kro’kus, se C r o c u s.
Kroll-lilja, se L i 1 i u m.
Krollsplint (av ty. krollen,
krusa, krulla), detsamma som
vegetabiliskt tagel (se
Dvärgpalmen).
Krom (av grek. kro’ma, färg),
metalliskt grundämne,
förekommer i naturen i mineralet
kromjärn. K. kan erhållas genom
reduktion av oxiden i elektrisk
ugn 1. genom reduktion med
aluminiumpulver (Goldschmidts
me
tod). K. är glänsande och
beständig i luften. Atomtecken Gr,
atomvikt 52,0. K. användes huvudsaki.
i stål (se d. o.).
Kromati’n (av grek. kro’ma,
färg), se Cell sp. 1121 f.
Kroma’tisk (grek,
kromati-ko’s, jfr Grekisk musik sp.
1506) kallas den ton, vilken
förmedelst tecknen #, X, b, b b 1- h
ha höjts 1. sänkts från skalans
ursprungliga toner. — K r o m a
-t i sk skala är en följd av
endast halva tonsteg (i allt 12
st.). — Kromatiska
instrument kallas de
mässingsinstrument, som förmedelst
ventiler förmå att utföra hela den
kromatiska skalan.
Kromatofo’r (av grek. kro’ma,
färg, och fo’ros, bärare). Anat.
Se Hud sp. 965 och Pigment.
— Bot. Se Cell sp. 1121 och
Växtpigment.
Kromfärger, färgämnen, som
helt 1. huvudsaki. utgöras av
kromföreningar. — Gula K.
Kr o mgu 11 består av
blykro-mat och framställes i nyanser
mellan ljusgult och orange genom
fällning av blyacetat med
kalium-bikromat. Zinkgult
framställes genom att lösa zinkvitt i
svavelsyra och fälla med
kalium-bikromat, varvid ett dubbelsalt,
3ZnCrO4K,Cr2O7, erhålles. Gul
ultramarin är en blandning
av zinkkromat och
kalciumkro-mat. Barytgult (se d. o.).
Kadmiumkromgult
framställes genom att fälla
kadmiumsulfat med bikromat. Användes
till konstmålning. — Röda K.
Kr omr ö 11 (Derbyrött,
Wie-nerrött m. fl.) består av basiskt
blykromat, PbCrO4Pb(OH)2.
—-— Gröna K. bestå vanl. av
kromoxid. Kromgrönt, Cr2O3,
erhålles genom reduktion av
kroma-ter med kol, svavel 1. gips i
röd
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
