Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronobergs läns folkhögskola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1405 Kronobergs läns folkhögskola—Kronofotografi 1406
och 16 landsfiskalsdistrikt. 1 stad
(Växjö), 4 köpingar (Tingsryd,
Älmhult, Ljungby, Markaryd) och
8 municipalsamhällen. 1,870 har
trädgård, 106,300 har åker, 50,470
har naturlig äng. Den odlade
jorden utgjorde 1923 12,1 % av hela
landarealen, skogsmarken 70,9
%. Skörden utgjorde 3,050 ton
vete, 22,600 ton råg, 7,300 ton
korn, 44,700 ton havre, 3,200 ton
blandsäd, 67,600 ton potatis,
76,200 ton foderrotfrukter och
136,200 ton hö. Husdjur 1919:
16,100 hästar, 98,800 nötkreatur,
80,500 får, 26,200 svin, 166,500
höns. Av jordbruk, fiske och
skogsbruk levde 1910 64,1 % av
K:s befolkning, av industri och
bergsbruk 22,6 %. Glasindustrin
hade 1922 24 arbetsställen och
1,908 arbetare, pappers- och
grafisk industri resp. 5 och 1,606, och
trävaruindustrin resp. 79 och
1,161 samt torvindustrin resp. 22
och 1,344. De allmänna vägarna
hade 1922 en längd av 3,260 km.,
järnvägarna 724 km., därav
enskilda 642 km., varav smalspåriga
385 km. K. beröres av
statsbane-linjen Hässleholm—Mjölby samt
de enskilda Borås—Alvesta,
Hässleholm—Markaryds, Markaryd—-Veinge, Kalmar,
Karlskrona—-Växjö, Växjö—Alvesta,
Kristianstad—Hässleholms, Skåne—Smålands, Sölvesborg—Olovström—
Älmhults, Bredåkra—Tingsryds,
Hönshylte—Kvarnamåla,
Halmstad—Bolmens, Karlshamn—Vislanda—Bolmens, Växjö—Tingsryds, Ruda—Älghults, östra
Vä-rends, Växjö—Åseda—Hultsfreds,
Kosta och Nättraby—Alnaryd—
Älmeboda järnvägar.
Kronobergs läns
folkhögskola, Grimslöv, grundad 1876,
omfattar manlig och kvinnlig
huvudkurs samt husmoderskurs.
Lantmannaskola sedan 1903.
Kronobergs regemente, I. U,
Växjö, infanteriregemente,
uppkommet vid tredelningen 1623 av
Smålands stor regemente.
Kronobonde, åbo å
kronohem-man. Se d. o. och Å b o r ä 11.
Kronobrevbäring, en
allmogen fordom åliggande skyldighet
(besvär) att utan kontant
ersättning fortskaffa tjänstebrev. K.
avskaffades 1873.
Kronobrännerier, förenade
med kungligt monopol (regale)
på brännvinsbränningen,
inrättades i Sverige 1775 av Gustav III.
Liljencrantz hade urspr. föreslagit
att bortförpakta tillverkningen,
men då spekulanterna blevo få,
inrättades på förslag av G. G.
Wrangel i stället K. under en
Regale bränneridirektion. Det
självtagna regalet väckte emellertid
livlig ovilja, framför allt bland
bönderna, och de moraliska
följderna av K. blevo svåra, i det
superiet i förfärande grad
stegrades. Ä ena sidan blev
”krono-supen” en patriotisk hederssak
för ro jalisten, å andra sidan
till-grepo de missnöjda lönnbränning
i största utsträckning. Ett påbud
om privata bränneriredskaps
inlämnande i offentligt förvar och
sedan om förstöring därav
stegrade allmogens ovilja och ledde i
Kalmartrakten nära nog till
uppror. Redan 1776 började K.
utarrenderas, och på 1780-t. började
monopolet gå med förlust. K.,
som kanske mer än något annat
bidrog att beröva Gustav III hans
folkgunst, måste slutligen 1787
avskaffas. Bränningen frigavs då
mot en skatt, som även den blev
ett tvisteämne.
Kronofisken, se F i s k e r i
-lagstiftning sp. 57.
Kronofogde, se Fogde sp. 228.
Kronofotografi’ (av grek,
kro’-nos, tid, och fotografi), förr
unge
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
