Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kråksmåla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1441
Kråksmåla—Kräfta
‘1442
och förtär nyttiga fåglars ägg
och ungar men lever även av
skadeinsekter. Vanl. 4—6 ägg.
Flytt- och stannfågel. —
Korpen, Corvus co’raæ, är glänsande
svart. Längd 63—71 cm. Tämligen
sällsynt i Sverige. Strykfågel. —
R å k a n, Corvus frugi/legus, är
starkt violettglänsande svart.
Näbben relativt spetsig. Hos
äldre bortnötas fjädrarna vid
näbbroten och kvarlämna en grå
fläck. Längd 46—48 cm. Allmän i
s. Sverige. Flyttfågel.
Kråksmåla, socken i Kalmar
1., pastorat i Växjö stift. 2,000
inv.
Kråkspark, en på enklare
föremål ofta använd prydnadssöm.
Sys på liknande sätt som langett
(se d. o.).
Krångedeforsarna, se
Indalsälven.
Krångforsen, se
Skellefteå.
Krås (av ty. kraus, krusig),
veckat 1. rynkat stycke tyg 1.
spets, som fästes kring hals,
ärmar o. s. v.; bars tidigare även av
män. Jfr Klädedräkt.
Kräfta. Bot. Sjukdomar hos
växter, vanl. orsakade av
parasitsvampar 1. bakterier. Viktigast
Vanlig; kråka. Detalj ur målning av
Bruno Liljefors.
Korp.
är fruktträds- 1. 1 ö v -
trädskräftan, orsakad av
NFctria gallige’na (tillhör
Pyre-nomyce’tes). Den framträder som
öppna sår på stammar och grenar,
omgivna av vedsvulster, och kan
även orsakas av frostskador 1.
dylikt (utan infektion). Den
uppträder bl. a. på äpple- och
päronträd. Jfr Potatiskräfta. —
Med. K., k a’ n c e r, k a r c i
-no’m (lat. ca’ncer, careino’ma),
elakartad (malign) svulst
(kräft-knöl), vars parenkym utgöres
av förändrad epitelvävnad med
destruktiv växt. K:s byggnad
och hastigheten i tillväxt variera
med arten av det epitel, varur
K. utgått. I K. ingår även en
stödjande bindväv. Genom dennas
utveckling i förhållande till
svulstparenkymet får K. i viss
grad den för dess olika former
växlande graden av fasthet. Då
kärlutvecklingen icke kan hålla
jämna steg med svulstvävnadens
hastiga tillväxt, bli ofta K:s
centrala delar dåligt närda och
sönderfalla (nekrotise’ras), varvid
stundom även blödning inträffar.
På så sätt uppstå vid ytlig K.
kräftsår. — Efter
utgångsvävna-den indelas kräftsvulsterna i
täckepitel- och
körtel-epitelkräfta, men även inom
dessa huvudgrupper variera K:s
egenskaper med vävnadens art.
Den vanligaste täckepitelkräftan
46. — L e x. VI. Tr. 25. 6. 25.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
