Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuenen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1467
Kugghjulshy velmaskin—Kujundjik
1468
tillverkas vanl. av gjutjärn, ofta
med gjutna, ej efterarbetade
kuggar, vanl. dock med hyvlade och
frästa kuggar. För större
påkän-ningar tillverkas K. av stål,
fosforbrons, deltametall o. d. K. med
högt varvantal (över 400 per
min.) göras ofta med kuggar av
läder (råhud), fiber (unicapapp),
trä (vitbok) o. d. för erhållande
av tystare gång. U t v äx 1 i n g s
-förhållandet, d. v. s.
förhållandet mellan två samarbetande
hjuls varvantal, bör för vanliga
K. ej överstiga 1:6, och det minsta
hjulet bör ha minst 36 kuggar. Är
större utväxlingsförhållande
nödvändigt, tillgripes skruvhjul (se
d. o.) 1. insättes en extra växel.
Kugghjulshy velmaskin,
arbetsmaskin, som användes för
stickning av kugghjul, i
synnerhet sådana med invändiga kuggar,
vilka ej kunna framställas
medelst den billigare
fräsningsmeto-den. För framställning av koniska
kugghjul användes enbart
hyvel-maskin 1. ock förarbetas det
koniska hjulet i en fräsmaskin
och färdigställes medelst hyvling.
Kuggstång, stång med
utskurna kuggar, med vilken ett
kugghjul samarbetar, så att en
roterande rörelse förvandlas till en
rät-linig 1. tvärtom.
Kuggstångsbana, järnväg vid
vilken på grund av banans stora
lutning adhesionen mellan skena
och hjul ej är tillräckligt stor för
tågets framförande. På en av
lokomotivets drivaxlar sitter ett
kugghjul, som ingriper i en
mellan skenorna vid syllarna fäst
kuggstång. K. användas vid
stigningar mellan 45 °/m och 480 °/00.
K. ha kommit till allmän
användning i bergstrakter, ofta i
kombination med vanliga
adhe-sionsbanor (t. ex. banan å Harz
upp till Broeken, byggd 1884—
86). I Schweiz ha ett flertal K.
blivit byggda, bland vilka märkes
Pilatusbanan med en
maximistig-ning av 480 °/oo-
Kugler [ko’g-], Franz, f.
1808, d. 1858, tysk
konsthistoriker, prof, i Berlin, senare
föredragande i kultusministeriet,
utgav för sin tid epokgörande
handböcker i allmän konsthistoria
(Handbuch der Kunstgeschichte,
1841—42), senare bearbetade och
fortsatta av Lübke, Burckhardt
m. fl.
Kugua’r, se Kattsläktet,
v. Kuhl [kol], Herm ann, f.
1856, tysk general,
militärskriftställare, under världskriget
stabs-chef först vid v. Klucks armé,
därefter vid armégruppen kronprins
Rupprecht. Omfattande
skriftstäl-larverksamhet rör. världskriget.
Kuhlau [koT-], Friedrich,
f. 1786, d. i Danmark 1832, tysk
tonsättare. K:s namn är
förknippat med bl. a. operan Elverhöi,
sonater för piano samt
manskvartetten O, hur härligt majsol ler.
Kuhn [kon], Adalbert, f.
1812, d. 1881, tysk filolog,
gymnasielärare i Berlin 1841, prof.
1856, nedlade stora förtjänster
om den jämförande
språkforskningen, särskilt ss. grundläggare
av Zeitschrift für vergleichende
Sprachforschung (från 1851).
Kuhnau [ko’-], Jo hann, f.
1660, d. 1722, tysk musiker och
tonsättare; skrev bl. a. som den
förste i Tyskland flersatsiga
pianosonater.
Kujo’n (fr. coion), feg person,
usling. — K u j o n e’ r a,
förtrycka, behandla med föraktligt
översitteri.
Kuju’ndjik, ruinstad på Tigris
v. strand, Mesopotamien, mitt
emot Mosul. K. är det forna
Ni-nive (se d. o.). Flera assyriska
palats av utomordentlig
konst
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
