Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturväxter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1485
Kulturväxter—Kumla
1486
vecklingsstadier. Z i 11 e r s (se d.
o.) teori om vissa motsvarigheter
mellan dessa och individens
utveckling har man sökt tillämpa
vid skolundervisningens
planläggning.
Kulturväxter, växter, som
lämna nyttiga produkter och
därför odlas. Även en del nyttiga
vilda växter, som endast delvis 1.
ej alls odlas, kunna möjligen
hänföras hit (ss. många trädslag).
Till K. höra först och främst
sädesslag (se d. o.), vidare andra
stärkelsealstrande K. (se
Arrow-ro t, Bovete, I p o
-moea, Jams, Potatis,
S a g o, T a r o), K., som lämna
växtfett (se d. o.), fruktväxter (se
Fruktodling),
sockeralst-rande K. (se B e t a och
Sockerrör), köksväxter (se d. o.),
foderväxter (se Fodermedel),
kryddväxter (se Kryddor),
kaffe, kakao, te, tobak, vinranka,
humle och jästsvampar (se dessa
ord), ett stort antal
medicinalväxter (se d. o.), tekniskt
värdefulla K., som lämna eteriska oljor
o. d. (se A n d r o p o g o n,
Citrus, Ilang-ilang,
Jasmin, Kajeputolja, K a
m-fer, Patschuli, Rosa) samt
gummi, hartser, kautsjuk,
gutta-perka, kork och garvmedel (se
dessa ord), färgväxter och
be-klädnadsväxter (se hänvisningar
från dessa ord), talrika trädslag,
av vilka barrträden äro särskilt
viktiga, slutligen även
prydnadsväxter (se
Prydnadsväxt-odling).
Kultusminister (av lat.
cuT-tus, odling, bildning), tysk, även
annorstädes använd, benämning
på kyrko- och
undervisningsminister.
KuTvert (eng. culvert),
mindre, välvd bro av naturlig sten 1.
betong med sluten tvärsektion för
åstadkommande av vattenavlopp
genom landsvägs-1. järnvägsbank.
Större rörledningar med bas
benämnas även K.
Kulö’r (fr. couleur), färg;
brynt socker till färgning av
spritdrycker, bakverk m. m.; färg
i kort. — K u 1 ö’ r t, färgad, av
annan färg än svart 1. vitt.
Kumamoto, stad på Kyushu,
Japan. Gammal huvudort med en
stor borg. 70,000 inv.
Kuma’ner, ett turkiskt
nomadfolk, som på 800-t. bröt in över de
sydryska stäpperna och omkr.
1070 i Ungern, där namnet
Stora och Lilla K u m a
-n i e n på n. slättlandet omkr.
Theiss påminner om dem. K.
sammansmälte senare med andra folk.
Kumano’vo, stad i Syd-Serbien,
Jugoslavien. 13,000 inv. Se B al
-kankrigen 191 2—1 3 sp.
1029.
/CH:CH
Kumari’n, C6H4 < l , ett
\ O—CO
välluktande ämne, som
förekommer i vissa växter, ss.
MeUlo’tus-arter och vissa gräs. K. kan
framställas syntetiskt genom
upphettning av fenol med äppelsyra i
närvaro av koncentrerad
svavelsyra. K. är löslig i utspädda
alka-lier. Användes i
parfymtillverkningen (”nyslaget hö”).
Kuma’ssi, se A s j a n t i.
Kumla. 1- Socken i Västmanl.
L, pastorat i Västerås stift. 1,785
inv. Kyrkan, uppförd omkr. 1300,
har väl bevarade kalkmålningar
av Albertus Pictor. — 2. Socken i
Örebro L, pastorat i Strängnäs
stift. 10,040 inv. — 3.
Municipal-samhälle i K. 2. Stor skoindustri.
3,430 inv. — 4. Socken i östergötl.
L, jämte Svanshals pastorat i
Linköpings stift. 230 inv. Romansk
absidkyrka av mycket
ålderdomlig karaktär. — 5. Härad i Väs-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
