Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kún ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1491 Kungl. Husgerådskammaren—Kungliga teatern 1492
Kungliga Biblioteket.
samt över 12,000 hdskr. (bl. a. ett
större antal fornsvenska och
forn-isländska manuskript samt större
samlingar av svenska brev,
biografi, historia m. m.), omkr.
160,000 kartor, planscher,
porträtt m. m. samt över 13,000 bd
svenska tidningar. — K. leder sitt
ursprung från de första
Vasakonungarnas enskilda samlingar,
som under 1600-t. förökades men
vid Stockholms slotts brand 1697
till större delen skövlades av
elden. Mot slutet av 1700-t.
riktades K. genom donationer av
Gustav III:s och Gustav IV Adolfs
bibliotek; senare ha bl. a.
införlivats biblioteken på
Drottningholm, Gripsholm och Rosersberg
samt det v. Engeströmska
biblioteket i Stockholm. Samlingarna,
som 1768—1877 voro uppställda i
kungliga slottets n.ö. flygel,
inrymdes 1878 i den nuv.
byggnaden i Humlegården, uppförd av
F. G. Dahl. K. tillhörde till 1878
konungens kansli. Nuv.
instruktion jämte reglemente för
bibliotekets begagnande stadfästes 1910
med ändringar 1921. Den
ordinarie personalen omfattade 1924
en chef (riksbibliotekarie), 4
förste bibliotekarier, 7 andre
bibliotekarier, 3 kvinnliga
biträ
den samt 5 expeditionsvakter. Se
vid. Bibliotek sp. 1458—61.
Kungliga
Husgerådskammaren, se
Husgerådskammaren.
Kungliga teatern är, sedan
Dramatiska teatern (se d. o.) helt
skilts från densamma, den
officiella benämningen på den
statsunderstödda svenska sångscenen, i
dagligt tal kallad Operan. — Den
kungl. svenska operan instiftades
av Gustav III 1773, spelade urspr.
i Bollhuset (se d. o.) men
inflyttade 1782 i den av K. F.
Adel-crantz uppförda operabyggnaden
vid Gustav Adolfs torg. Under
hundra år (1788—1888) var den
sedan under en gemensam chef
men f. ö. under växlande former
förenad med Dramatiska teatern
(se d. o.); tillsammans
benämndes de Kungl. teatrarna,
operahuset kallades Kungl.
Stora teatern, Dramatiska
teaterns byggnad vanl. Kungl.
Mindre teatern. 1888 blevo
båda teatrarna, som dittills
underhållits av konungens
handkassa och med statsanslag,
privata företag, som dock
fortfarande i regel åtnjutit statsunderstöd,
och samtidigt skildes de helt
från varandra. K. övertogs först
på entreprenad av
hovkapellmäs
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
