Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungsgården-Mariebergs a. b. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1499
Kungs-Husby—Kungsträdgården
1500
Kungshuset. Fasaden mot Birger Jarls
torg.
då det var det ledande svenska
glasbruket, men gick därefter
alltmera tillbaka för att 1815
nedläggas. K. producerade främst
servis- och konstglas, som såväl
tekniskt som konstnärligt stå på
hög nivå. Några pokaler ansluta
sig till venetianska förebilder,
men i allm. ha böhmiska glas
utgjort mönster. Goda prov på K:s
tillverkning finnas i Nat. mus.
(Se ill. till Glas kons t sp.
1300.)
Kungs-Husby, socken i
Uppsala 1., jämte Veckholm och Torsvi
pastorat i Uppsala stift. 485 inv.
— Kyrkan har senmedeltida
målningar.
Kungshuset, förr namn på det
Wrangelska palatset på
Riddar-holmen i Sthlm. K. uppfördes på
1650-t. av Karl Gustav Wrangel,
sannolikt under J. De la Vallées
och Nikodemus Tessin d. ä:s
ledning. Efter en eldsvåda i slutet av
1600-t. och restaureringar under
1800-t. återstår föga av den urspr.
rika utsmyckningen. K. har sitt
namn av att det 1697—1754,
under det nuv. kungl. slottets
uppförande, tjänade som bostad åt
kungl. familjen. F. n. inrymmer
K. bl. a. Kammarkollegium,
Statskontoret och Svea hovrätt.
Kungshögar kallar man de
ofta mycket stora gravhögar, i
regel från folkvandringstiden,
som förekomma på flera ställen,
särskilt i mell. Sverige, och vilka
äro 1. tros vara konungagravar.
De mest bekanta K. äro de vid
Gamla Uppsala (se d. o.) och på
Adelsö samt Ottarshögen i
Vendel (se d. o.).
Kungsladugård, se
Kungsgård.
Kungslena, socken i Skarab. 1.,
jämte Varv och Hömb pastorat i
Skara stift. 525 inv. Kyrka från
tidig medeltid. — I den
liknämn-da byn, fordom Lena, besegrade
Erik Knutsson 1208 Sverker
Karlsson. I K. låg även ett gods
med befäst hus, där marsken
Tyr-gils Knutsson 1305 överrumplades
av Magnus Ladulås’ söner.
Kungsljus, arter av
Verba’s-cum (fam. Scrophulariäceae),
högväxta örter med stora blad och
öppna (”fatlika”), vanl. gula
blommor i axlik blomställning.
Vanligast i Sverige är Verbäscum
thäpsus, ofta manshög, med
tätulliga blad och stora blommor;
växer i steniga backar, vid
vägkanter o. d. till Ångermanland.
Torkade blommor av K. voro i
Sverige förr officinella och
användes som avkok till bröstmedicin.
Kungsorm, se B o i d a e.
Kungssoknare, se B r y t e.
Kungssorg, se Landssorg.
Kungsträdgården,
parkanläggning i Sthlm mellan
Hamn-och Arsenalsgatorna. Redan 1430
låg där konungens kålgård, som
under Erik XIV fick karaktär av
lustgård. Omkr. 1650
moderniserades den av André Mallet. Omkr.
1700 erhöll K. genom N. Tessin
d. y. och Johan Hårleman den
pompösa barocka utformning,
som framgår av Aveelens båda
trovärdiga gravyrer i Suecia. K.
omkomponerades 1796 av Piper i
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
