Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1509
Kur—Kurian
1510
samhällslager i det moderna
Ryssland.
Kur. 1. Se C o u r. — 2. (Lat.
cu’ra, omsorg.)
Sjukdomsbehand-ling. — K u r a’ b e 1, som kan
läkas. — K u r a t i’ v, botande. —
K u r e’ r a, bota.
K. U. R., se Kulturella
ungdoms r öreisen.
Ku’ra, flod i ö.
Transkauka-sien, upptar från h. Aras, mynnar
med delta i Kaspiska havet.
Längd 1,350 km. Segelbar 300 km.
Kurage [-a’sj] (fr. courage),
mod.
Kura’nt (fr. courant, av lat.
cu’rrere, löpa), gångbar, löpande,
gällande. Ordet användes i fråga
om mynt dels i betydelsen
huvudmynt i motsats mot skiljemynt,
dels i betydelsen präglat och
gångbart mynt i motsats mot icke
präglade räknemynt. Använt om
varor, betecknar ordet lättsåld,
eftersökt. I vardagsspråk har det
ibland betydelsen kry.
Kura’re, se S t r y c h n o s.
Kurate’1, se Kurator.
Kurati’v, se Kur.
Kurator (lat. cura’tor, av
cu-ra, omsorg), person, som av
myndighet förordnats att
omhändertaga annans rätt, då denne ej är
i tillfälle att själv bevaka
densamma. I svensk rättsterminologi
benämnes K. vanl. g o d m a n (se
d. o., Förmynderskap och
Syssloman). ■— K. är vidare
sedan 1600-t. benämning å
ordförande inom nationsförening vid
universiteten. — K u r a t e’ 1, en
K:s uppdrag 1. verksamhet.
Kurbe’tt (fr. courbette), se
R i d n i n g.
Kurbfts (av ty. Kurbis, av lat.
cucu’rbita), se F 1 ask ku r ■
bits och Pumpa.
Ku’rder, ett folk med iranskt
språk, bosatt i Ku r d i s t a’ n,
berglandet i s.ö. delen av Turkiska
Asien samt närliggande delar av
Persien. K. leva av åkerbruk,
boskapsskötsel och röveri samt äro
muhammedaner. De äro krigiska
och tappra. K. uppskattas till c:a
2 14 mill., varav % inom turkiskt
område.
Kure, stad på Honshu, Japan,
nära Hiroshima. Örlogshamn med
sjökrigsskola och flera varv.
130,000 inv.
Kurer, en nu utdöd folkstam,
de ursprungliga invånarna i
Kurland, som för länge sedan
sammansmält med letterna. Det är
omstritt, om K. varit närmare
besläktade med dessa än med
liverna.
Kurera, se K u r.
Kure’terna, se Z e u s.
Kurfurste (ty. Kurfurst, av
mlty. koren, kora; lat. ele’ctor),
de iurstar i Tysk-romerska riket
(se d. o.), vilka deltogo i dess
konunga- och kejsarval. Denna
rätt, som urspr. tillkom alla
furstar, blev småningom förbehållen
ett fåtal, enl. gyllene bullan av
1356 sju, nämligen de världsliga
furstarna av Brandenburg,
Böhmen, Sachsen och
pfalzgrev-skapet vid Rhen samt
ärkebiskoparna av Köln, Mainz och Trier.
1623 upphöjdes Bayern till
kur-furstendöme, 1692 Hannover och
1803 Hessen-Kassel, vars furste
ensam behöll titeln efter
Tyskromerska rikets upphörande 1806.
— Den store K., se
Fredrik sp. 629.
Kurhus, förr bruklig
benämning på sjukhus för patienter med
veneriska sjukdomar.
Kurialstil, se K a n s 1 i s t i 1.
Ku’rian (se Curia), det
centrala påvliga regerings- och
för-valtningskansliet, bestående av
kardinalkongregationer (se
Kon-gregation 3), domstolar och
byråer. Pius X genomförde 1908
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
