Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuroki ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1515
Kursk—Kusken
1516
den snabba rörelsen vid skrivning,
hastig, flyktig. — Boktr. K. 1. K.
stil, en åt höger lutande
tryckstil (fr. lettres italiques). — K.
läsning, hastig genomläsning,
spec. om flyktig översättning utan
förberedelse. — K. s k r i f t, en
anpassning av hieroglyfer,
kilskrift och annan bildskrift, avsedd
att skrivas; en nu vanlig, redan i
antika och medeltidshandskrifter
förekommande något lutande (ej
präntad) skrift.
Kursk. 1. Guvernement i mell.
Ryssland. 46,658 kvkm. 2,8 mill.
inv. K. är en högslätt, marken
består av svartjord. Åkerbruk med
binäringar. — 2. Huvudstad i K.
1. Handel, industri. 85,000 inv.
Ku’rsor (lat. cu’rsor, löpare),
ännu bruklig titel på vissa
vaktmästare vid universiteten.
Kurtage [sv. utt. korta’sj],
detsamma som courtage.
Kurth [kort], Ernst, f. 1886,
österrikisk musiker och
musikhistoriker, 1920 prof, i Bern. Har
författat flera musikhistoriska
arbeten, bl. a. de idérika
Grundlagen des linearen Kontrapunkts,
Einführung in Stil und Technik
von Bachs melodisclier Polyphonie
(1917) och Romantische
Éarmo-nie und ihre Krise in W agners
Tristan (1920).
Kurti’n (fr. courtine,
förhänge), se Bastion.
Kurti’s (av fr. courtoisie, se d.
o.), inställsam, närgången
hyllning, ytlig kärlekslek. — K u r
-t i s a’ n, dam av demimonde (se
d. o.). — K u r t i s ’e r a, ställa
sig in hos, uppvakta.
Kuru’liska ämbetena, i
antiken vissa högre romerska
ämbeten. K: s innehavare, urspr. endast
patricier, hade rätt till en särskild
ämbetsstol, seTla curuTis.
Kurva (av lat. cu’rvus, krökt),
kroklinje, vägkrök. Matem. K.
in
delas i plana och skeva. De
förras alla punkter ligga i samma
plan, de senares ej. Man skiljer
även mellan algebraiska och
transcendenta K. efter
formen på deras ekvation. — Tekn.
K. benämnes vid lands- och
järnvägar 1. kanaler (trafikleder)
den båglinje (vanl. del av en
cirkellinje), som sammanbinder
tvenne raklinjer. Vid järnvägar
tillätes i regel ej mindre
kurv-radie än 600 m. i huvudspår å
första klassens banor och 240 m.
å tredje klassens banor. Vid
landsvägar äro motsvarande
radier 50 m. och 10 m.
Kurvstakning, utmärkning av
punkter på en vägkurva i
terrängen. Vid K. avsättas vinkelrätt
från raklinjerna bestämda
längder, svarande mot det för varje
kurvradie beräknade avståndet
mellan kurvan och dess tangenter
(raklinjerna).
Kurön, se Alkoholist.
Ku’sa, Alexandruloan,f.
1820, d. 1873, rumänisk politiker.
K. var en av ledarna av den
nationalistiska sammanslutningsrörel-sen i Moldau och Valakiet och
valdes 1859 till bådas furste. Han
genomförde efter förhandlingar
med Turkiet furstendömenas
förening till Rumänien. K.
utvecklade nitisk reformverksamhet men
var självrådig och fördrevs 1866.
Kusch, svensk form av fr.
couche (se d. o.).
Kuse (trol. av samma stam
som fsv. kuse, myndig man), ett
slags bröd, t. ex. julkuse.
Kusiner (fr. cousins), syskons
barn. Äktenskap mellan K. var
ända till 1845 förbjudet i Sverige.
Kusinskap grundlägger domar
-och vittnes jäv.
Kusken, stjärnbild på n.
hemi-sfären. K:s ljusaste stjärna är
C a p e 11 a.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
