Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kviga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1545
Kviga—Kvinnorörelsen
1546
omhuldades av de kyrkliga
myndigheterna, vände sig kyrkan på
1600-t. under jesuiternas ledning
mot densamma.
Kviga, se Nötkreatur.
Kviinge, socken i Kristianst.
1., jämte Gryt pastorat i Lunds
stift. 1,135 inv.
Kvikkjokk, se J o k k m o k k.
Kvill, handpappersbruk i
ök-na skn, Jönköp. 1. Anlagt 1780.
Äg. Kvills bruks a. b. grundat
1917.
Kvilla’jabark, barken av
Quil-la’ja sapona’ria (fam. Rosa’ceae),
såpträdet, hemmahörande i
Chile och Peru. K. innehåller
sa-poniner och användes till
tvättning av vävnader, uttagning av
fläckar o. d., även i medicinen.
Kvillasjuka, se K a t a r r a 1
-feber.
Kville. Socken i Göteb. 1., jämte
Bottna och Svenneby samt
Fjällbacka kapellförs. pastorat i
Göteborgs stift. 5,070 inv., därav i
Fjällbacka 925. — Vid Lilla Jored
i K. undersöktes 1816 en större
gravhög, vilken innehöll ett av de
vackraste fynden från romersk
järnålder. — 2. Härad i
Norrvikens domsaga, Göteb. 1.,
omfattande socknarna Kville, Bottna
och Svenneby.
Kvillinge, socken i östergötl.
1., jämte Simonstorp pastorat i
Linköpings stift. 4,825 inv.
Kvinkvenna’t (av lat.
qui’n-que, fem, och a’nnus, år),
femårsperiod.
Kvinnestad, socken i Älvsb. 1.,
jämte Nårunga, Skogsbygden,
Ljur, Ornunga och Asklanda
pastorat i Skara stift. 305 inv.
Kvinnliga Missions-Arbetare,
förk. K. M. A., missionsförening
av kristna kvinnor. Den sv.
avdelningen grundades 1894. Den har
dels understött kvinnliga
missio
närer, utsända av olika
missions-sällskap, dels också upptagit eget
missionsarbete (i Lappland, Tunis
och Bengalen). F. n. omfattar den
närmare 1,300 medl. Organ: När
och Fjärran.
Kvinnofrid, den forna
fridslagstiftningens särskilda skydd
mot våldtäkt och kvinnorov (se
Frid och Edsöreslagar).
Kvinnorörelsen, arbetet för
höjande av kvinnans ställning till
största möjliga likställighet med
mannens. Den utgör liksom
arbetarrörelsen från början en
konsekvens av upplysningstidens lära
om de mänskliga rättigheterna,
och dess äldre skede, ungefär
senare hälften av 1800-t., behärskas
av upplysningens teori om alla
människors själsliga likhet. Den
är därunder ett led i
medelklass-liberalismens kamp för fri
konkurrens, ett slags platsfråga för
ogifta kvinnor, som genom
storindustrins utveckling berövades
arbete inom hemmet men fingo
ersättning i näringar, folkskolor
och kommunikationsverk
(teoretiker Saint-Simon, Theodore
Parker, J. S. Mill, Thorild,
Alm-quist och Fredrika Bremer). —
Från slutet av 1800-t. börjar K.
ägna sin uppmärksamhet åt
rösträtt, äktenskapslagar och
lönefrågor. Även gifta kvinnor och
kroppsarbeterskor deltaga nu, och
rörelsen blir internationell under
kvinnors ledning
(Internationella kvinnorådet,
1888, ordf, lady Ishbel Aberdeen,
och Internationella
röst-rättsalliansen, 1904, ordf,
mrs Chapman Catt).
Huvudargument är statslivets behov av
kvinnan på grund av hennes olikhet
med mannen. Denna period
avslutas med de på världskriget
följande revolutionerna, som nu i
de germanska och flerstädes även
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
