Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1579
Kyrka
1580
Svenska landskyrkotyper. Fr. v. Romansk typ. 1. Långhus. 2. Kor. 3. Absid. —
övergångstyp. 1. Långhus. 2. Kor. — Gotisk typ. 1. Långhus. 2. Sakristia. 3.
Vapenhus.
manska kyrkor finnas kor,
stundom även tvärskepp, både i ö. och
v. (se ill. till Byggnadskonst
sp. 844). Under koret finnes
stundom enkrypta (se d. o.). Redan
i de senromanska men ännu mer i
de gotiska K. utvidgades och
för-rikades korplanen. Sidoskeppen
framdrogos runt koret, bildande
en koromgång, och utanför
denna lades ofta en mot densamma
öppen kapell krans.
Samtidigt förändrades korets grundplan
till halvrund 1. polygonal. Korets
betäckning varierar men visar i
regel rikare former än långhusets.
— I v. avslutas långhuset vanl.
av en förhall (na’rtheæ), urspr.
katekumenernas och botgörarnas
plats, och över 1. på sidorna av
denna resa sig i de flesta fall ett
1. i större K. tvenne torn.
Sådana förekomma även, stundom
till stort antal, å andra delar av
byggnadskroppen. Saknar denna
klocktorn, förekomma i förening
med K. fristående tornbyggnader,
kampaniler 1.
klockstaplar (se dessa ord), för
uppbärande av klockorna. — Till
de ovan nämnda huvuddelarna
sluta sig, särskilt i större K.,
ofta en hel rad utbyggnader,
kapell o. d. — De små
landskyrkor
na följa i reducerad form de stora
katedralernas schema. Sidoskepp
och tvärskepp bortfalla vanl., ofta
även torn och i det yttre synligt
kor. De svenska medeltida
landskyrkorna, som föregingos av
stavkyrkor (se d. o.), erbjuda i
fråga om planbildning tre
huvudtyper: den första, som i stort sett
är den äldsta och vanligast i s.
Sverige, har långhus med lägre
och smalare kor och absid, den
andra har rakslutet kor, och den
tredje, särskilt i
Mälarlandskapen vanliga, har enkelt
rektangulär plan ( jfr ill. till Drev, Bro
och N y s ä t r a). Torn är i regel
en senare tillbyggnad, likaså
vapenhus och sakristia
(se dessa ord). Mindre vanliga
typer äro absidkyrkan med
östtorn, rundkyrkan (se d. o.) och
klövsadelkyrkan (se d. o.). —K:s
inredning växlar mycket, varvid
även betydande skillnad gör sig
gällande mellan katolska,
grekiskortodoxa och protestantiska
kyrkor. Jämte altaren (se d. o.)
och predikstol (se d. o.) höra
till de viktigaste
inredningsföre-målen bänkar för församlingen
— saknades urspr. och delvis ännu
i katolska K. — samt k or s t o
-lar — utefter korets sidor löpan-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
