Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kämpar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Känguruön—Känslolivet
44
ljusgråa jättekängurun,
MacroiJus giga’nteus, en av de
mest kända. Flockvis i
Australiens glesa buskskogar och
grässlätter. Jagas bl. a. för köttet.
Känguruön [kä’nn-], ö vid
kusten av Syd-Australien, utanför
inloppet till Adelaide.
Känn dig själv (grek. gno’ti
seauto’n), en vishetsregel,
inristad på Apollontemplet i Delfoi.
Känsel, betecknar i dagligt
tal dels hudens beröringssinne,
dels ofta även de tre andra
hudsinnena (för köld, värme och
smärta). Jfr Hud.
Känselkrets, samling av
sin-nespunkter (se Hud sp. 965),
som vid retning ej ge skild
rumsuppfattning. Vid samtidig
beröring av en K. med två spetsar
(estesiome’ter) förnimmas
därför dessa som en spets.
Känselorgan, organ för
känselsinnet (se Hud sp. 965),
förmedla intryck vid beröring. —
Zool. K. ligga jämte organ för
smärt-, köld- och värmesinnen
vanl. i huden och de serösa
hinnorna. De äro särskilt talrika på
utskott från huvudet, ss.
tentakler, antenner, skäggtömmar, samt
i nosen, morrhårens rot, öronen,
tåspetsarna o. s. v. Hos lägre djur,
ss. leddjur, maskar m. fl., bestå
K. ofta av känselborst,
innehållande en nervtråd, som
utgår från en basal sinnescell.
Känselsinne, se H u d sp. 965
och Känselorgan.
Känselspröt, se L e d d j u r.
Känsla, har, delvis på
grundval av äldre språkbruk, i nyare
psykologisk litteratur i regel
kommit att beteckna
medveten-hetstillstånd av lust-, resp,
olust-betonad karaktär, vilka tillika
här betraktas ss. en särskild
grundform för själslivet,
samordnad med förnimmelse- och
före
ställningslivet å ena sidan, å
andra sidan viljelivet. Boström
och hans lärjungar inordna dock
känslotillstånden under de
teoretiska funktionerna ss. de
dunklaste sensationerna 1.
sinnesförnimmelserna. Även i populärt
språkbruk användes K. stundom
ss. beteckning för sensationer,
t. ex. av köld 1. värme, för vilka
man ock nyttjar ordet känsel.
— Wundt och hans lärjungar
antaga vid sidan av lust och olust
ännu två självständiga
motsatspar inom K., nämligen dels
spänning och lösning av en spänning,
dels excitation och kalmering,
stundom övergående i depression.
De flesta psykologer söka dock
återföra såväl dessa som andra
känslovarianter till
grundkänslorna lust och olust i förening
med de sensations- 1.
föreställ-ningsfaktorer, vilka städse måste
tänkas beledsaga dem och
alltefter varierande beskaffenhet
förläna lust-, resp, olustkänslan en
egenartad utformning. Som
emotioner (se Känslolivet)
betecknar man s. k. affekter
(se d. o.), ss. vrede, sorg, fruktan,
svärmeri, vilka, i den mån de
åtföljas av handlingsdrift, framstå
som passioner. För
klassi-fikationen av K. har man bl. a.
lagt till grund deras resp,
föremål. Är detta det egna jaget och
dess intressen, talar man om
idiopati, vilken i extrem form
blir egoism (se d. o.). Är det
åter andra individer och deras
välfärd, talar man om sympati
1. altruism (se d. o.). Med
hänsyn till föremål av ideell
innebörd talar man om
intellektuella, etiska,
estetiska och religiösa K.
Känslolivet betecknar inom
psykologin dels i allm. känslan ss.
en egenartad grundform för
själs
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
