Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Känsö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Kärnfästning—Kärr gruvan
48
Kärnfästning, se
Befästning sp. 1217.
Kärnkropp, se Cell.
Kärnlinje, den geometriska
axeln hos kärnröret i en kanon.
Kärnmembran, se Cell.
Kärnrör. 1. Se
Djupborr-ning sp. 389. — 2. Se Kanon
sp. 512.
Kärnsaft, se Cell.
Kärnsköra, se Trä.
Kärnspole, se Cell.
Kärnspricka, se Trä.
Kärnsvampar, se P y r e n o
-m y c e t e s.
Kärnten [käTn-], provins i
Österrike. 9,600 kvkm. 370,000
inv. Gränsar i n. till Salzburg och
Steiermark, i ö. till Steiermark,
i s. till Jugoslavien och Italien.
K. uppfylles till stor del av
högalper och genomflytes av Drava.
Klimatet är tämligen kallt och
fuktigt. K. är övervägande ett
jordbruksland men kan sällan
producera säd tillräckligt för
provinsens behov. Boskapsskötseln är
betydande. Bergsbruk (brunkol,
järn-, bly- och zinkmalm),
metallindustri, stålvaror. övriga
produkter äro klädes- och
läder-varor samt trävaror. K. har ett
synnerligen väl utvecklat
järnvägsnät. Av befolkningen äro 79
% tyskar, 21 % slovener, flertalet
romerska katoliker. Huvudstad
Klagenfurt. K:s äldsta kända
invånare äro de keltiska karnerna,
vilka fördrevos av slaver, som i
sin tur fingo ge vika för
avarer-na. Sedan 1335 har K. tillhört
Österrike, med undantag av åren
1809—13, då en del ingick i
Tlly-riska provinserna. Genom freden
i S:t Germain 1919 tillföllo
smärre områden av K. Italien och
Jugoslavien.
Kärnteori. Kem. En av A.
Lau-rent 1837 uppställd teori för att
förklara de organiska
föreningar
nas sammansättning. Dessa skulle
bestå av en stamkärna, bestående
av kol och väte och sammansatt
enl. enkla atomförhållanden, 1. ock
utgöra härledda kärnor, som
uppstått av en stamkärna genom
sub-stitution av väte 1. anlagring av
nya atomer 1. sammansatta
radikaler. — Litteraturh. En
åskådning, enl. vilken de stora folkliga
eposen uppkommit därigenom, att
kring en viss kärna småningom
avsatt sig nya tilldiktningar,
genom vilka dikterna svällt ut
till sitt nuv. omfång. K. har
framför allt utbildats och
tillämpats vid de vetenskapliga
undersökningarna rörande de
home-riska dikterna (se Ho mer os)
och Chanson de geste (se d. o.).
Kärntransforma’tor, se
Elektriska
transformatorer sp. 899.
Kärnved, den döda veden i
många trädstammars inre. K. är
hårdare och mörkare än den
levande, yttre, vattenledande veden,
splinten. I K. äro ofta
speciella ämnen avlagrade, t. ex.
färgämnen hos olika slags färgträ. K.
har på grund av större hårdhet
och hållbarhet större värde som
snickeri- och byggnadsmaterial än
splinten. Jfr Trä.
Käromål, se Rättegång.
Kärr, lågländ och sank mark,
vanl. detsamma som lågmosse.
Kärra, se Vagn.
Kärrbo, socken i Västmanl. 1.,
pastorat i Västerås stift, skall
framdeles förenas med Kungsåra
och Ängsö. 585 inv.
Kärrebyssa, se Kanon sp.
507.
Kärrgruvan, stationssamhälle
i Norbergs skn, Västmanl. 1., vid
Krylbo—Norbergs och
Kärrgruvan—Klackbergs järnvägar samt
linjen Ängelsberg—K. av
Stockholm — Västerås — Bergslagens
Ord. som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
