- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
51-52

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärrhöksläktet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

51 Kärråkra—Kävlinge-Sjöbo järnväg 52

T. v. Långlänkad kätting. — T. h.
Stolpkätting.

Kärråkra, socken i Älvsb. 1.,
jämte Börstig och Brismene
pastorat i Skara stift. 265 inv.

Kärve, band, n e k, mindre,
sammanbundet knippe av mejad
frö- 1. sädesgröda. Bindningen
utföres för hand 1. med
självbindande skördemaskiner.

Kättare, se K a t a r e r.

Kätte, mindre, vanl. för
ungdjur avsedd avbalkning i
ladugårdar och stallar.

Kättilstad, socken i östergötl.
1., jämte Tjärstad pastorat i
Linköpings stift. 1,530 inv.

Kätting, böjlig sträng,
sammansatt av byglar 1. ringar,
länkade i varandra. Kedja
betecknar i regel en klenare K. — K.,
som vanl. göras av järn 1. stål,
indelas i rund- och länkkättingar.
Rundkättingar tillverkas av
rund järn, som bockas till ringar,
vilka hopsvetsas. Med avseende
på länkarnas form skiljer man
mellan kortlänka d,
långlänkad och stolpkätting.
Den kortlänkade typen är
lämplig vid brytning över små skivor
men är tyngre och dyrare än den
långlänkade. Stolpkättingen är
starkare än föregående typer,
bildar mindre lätt kinkar och
användes huvudsaki. som ankar- och
förtöjningskätting. K a 1 i b r e
-r a d K. har alla länkar
fullkomligt lika och användes
tillsam

mans med kabellarie- 1.
kätting-hjul men tål endast relativt låg
påkänning, om den ej skall
form-förändras. — Länkkättingar
framställas av stållameller, som
sammanhållas med runda bultar.
De tåla ingen vridning och
användas tillsammans med tandade
hjul, kedjehjul, huvudsaki. i
velocipeder och automobiler.
Galls K. (se fig.) är en vanlig typ.

Kävesta folkhögskola, se
Örebro läns
folkhögskola.

Kävlinge. 1. Socken i Malmöh.

1 ., jämte Hög pastorat i Lunds
stift. 2,540 inv. — ödekyrka med
märkliga målningar från slutet
av 1400-t. — 2.
Municipalsam-hälle i K. 1, knutpunkt mellan
statsbanelinjen Malmö—Göteborg
samt Kävlinge—Barsebäcks,
Kävlinge—Sjöbo och Landskrona—
Lund—Trälleborgs järnvägar.
Rå-soekerfabrik. 2,135 inv.

Kävlinge—Barsebäcks
järnväg (Kj. B. J.), en 15,6 km.
lång, normalspårig
järnvägslinje mellan Kävlinge och
Barse-bäckshamn. öppnad för trafik
1907. Äg. trafik a. b. Kävlinge—
Barsebäckshamn. Trafikeras
gemensamt med Landskrona—Lund
—Trälleborgs järnvägar.

Kävlinge—Sjöbo järnväg (K.

S. J.), tidigare Landskrona
—K ä v 1 i n g e—S j ö b o
järnväg, en 47,4 km. lång,
normalspårig järnväg från Kävlinge över

Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.

Galls kätting.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free