Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kävlingeån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Köksväxter—Köldpoler
56
tigt latin, särskilt till ändelser
och form latiniserade
ordstammar, som eljest tillhöra andra
språk. Ofta — jämte verkligt
latin — begagnat av medeltidens
munkar (munklatin).
Köksväxter, örter, som odlas i
köksträdgårdar och lämna
ätliga produkter, vanl. kallade
grönsaker (jfr d. o.). Hit
höra bl. a. kål, sallat, spenat,
mangold, rabarber, krasse, lök,
dill, persilja, sparris,
kronärtskocka, många rotfrukter (ss.
kålrot, rova, rädisa, rättika,
pepparrot, sockerrot, morot,
koregi, palsternacka, selleri,
ha-verrot, svartrot, jordärtskocka,
rödbeta, potatis), många bär och
frukter (ss. jordgubbar, tomat,
gurka, melon),, många baljväxter
(ss. ärter, bönor). Alla dessa
odlas i Sverige. Av varmare länders
K. märkas kikärter, lins,
jordmandel, batater, jams, maniok,
taro jämte åtskilliga av ovan
uppräknade. Som K. kunna i viss
mån även de ätliga svamparna
betraktas, ehuru blott få odlas (ss.
champignoner). — Odling.
Köksträdgårdar anläggas i skyddat
läge (ev. konstgjort skydd med
granhäckar o. d.). Jorden bör
vara djup, lucker, näringsrik och
vattenhållande. Täckdikning samt
påförande av
jordförbättrings-medel (jfr d. o.) och (spec.
kreaturs- ) gödsel förekommma ofta.
Bearbetning av jorden, sådd och
plantering ske företrädesvis på
våren; sådden sker i rader. I
mindre trädgårdar anläggas
sängar, i större begagnas körredskap
för bearbetning och sådd. För att
möjliggöra skörd i tid odlas vissa
K. i drivbänk 1. uppdragas i bänk
för att sedan utplanteras. K. böra
odlas skilda från fruktträd och
bärbuskar, vilka eljest verka
hämmande. Växelbruk användes spec.
för ettåriga K.: l:a året vanl.
bladväxter, 2:a året rotfrukter,
senare ärter, bönor m. m.
Köl, den understa delen av ett
fartygs förtimring 1.
förbindningar, dess ”ryggrad”. K. består å
träfartyg av ett 1. flera grova
timmer, i vilka spunning är
upphuggen för bordläggningen. Ä
järn- och stålfartyg bygges K. av
valsade plattjärn, mot vilka
bord-läggningsplåtarna äro nedbockade
och nitade. Ofta lägges under K.
en i U-form bockad k ö 1 s k e n a,
som skydd för K. vid
grundstöt-ning. Jfr Kölstråk.
Köla, socken i Värml. 1., jämte
Järnskog och Skillingmark
pastorat i Karlstads stift. 2,420 inv.
Kölaby, socken i Älvsb. 1.,
jämte N. Äsarp, Smula och
Sol-berga pastorat i Skara stift. 710
inv.
Kölblock, träblock, som
uppbära ett fartygs köl 1. kölstråk,
då fartyget står på stapelbädden
1. är torrsatt på slip 1. i torrdocka.
Köldblandning, blandning av
två 1. flera ämnen, vanl. is och
ett salt, varmed en låg
temperatur kan uppnås. Det tillsatta
saltet nedsätter isens smältpunkt,
varför isen smälter och saltet
löser sig i smältvattnet. Då båda
dessa processer äro förbundna
med värmeabsorption, sjunker
temperaturen. Den lägsta
temperatur, som kan uppnås, är
kryo-hydr atets smältpunkt (se Is). En
vanlig K. består av tre delar is
och en del koksalt, som ger — 21°.
Två delar kalciumklorid och en
del is ge — 42°. Med kolsyresnö
och alkohol 1. eter kommer man
under —80°.
Köldpoler, jordytans kallaste
platser. På n. halvklotet finnas
två K., den ena belägen vid
Ver-hojansk i n.ö. Sibirien på 67° 34’
n. br., där även den lägsta
någon
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
