Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kölna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Kölna—Kölsvin
62
och vid det rika westfaliska
industriområdet. Det rika
borger-skapet tillkämpade sig efter långa
strider med ärkebiskopen full
självständighet (1288). K., som
nu blev en fri stad och en av de
förnämsta medlemmarna av
Han-san (se d. o.), styrdes sedan av
de patriciska familjerna, tills
hantverksskråna vid 1300-t:s slut
genomdrevo en demokratisk
författning. Efter reformationstiden
började för K. en ekonomisk
ned-gångstid, som först upphörde
under den franska ockupationen av
K. 1794—1814. Sedan K. 1815
införlivats med Preussen, har det
utvecklats till Rhenlandets
kulturella och kommersiella centrum.
K. tillhör den zon, som enl.
Versaillesfreden 1919 skulle
hållas besatt av engelsmännen till
jan. 1925. Dess utrymning har
emellertid uppskjutits i avvaktan
på tysk uppfyllelse av vissa
en-tentekrav i avrustningsfrågan. —
2. Fordom riksomedelbart
ärkestift och kurfurstendöme inom
Tysk-romerska riket. Alltsedan
romartiden synas biskopar ha
residerat i K. En av dessa
upphöjdes 785 till ärkebiskop. Kejsar
Otto I:s broder, ärkebiskop
Bruno, blev 953 även hertig av
Loth-ringen och grundade därigenom
sina efterföljares världsliga makt
över ett område på vänstra
Rhen-stranden vid K. 1. Härtill fogades
sedan hertigdömet Westfalen,
medan själva staden K. tillkämpade
sig full frihet. Under
reformationen sökte tvenne ärkebiskopar
sekularisera stiftet, men de
fördrevos, och i stället kom stiftet att
bli en sekundogenitur inom
wit-telsbachska husets bayerska gren
(1583—1761). Ärkebiskoparna,
som vanl. residerade i Bonn, skilde
sig föga från världsliga furstar.
1801 sekulariserades ärkestiftet
Köln. Gürzenlch.
och dess skilda delar kommo 1814
under Preussen.
Kölna (av lat. culi’na, kök).
1. Byggnad för linets torkning. —
2. K. och kölning, se
Bryggeri sp. 678.
Kölnische Volkszeitung
[kö’ll-nisje få’lkstsajtong], 1860 under
namn av Kölnische B 1 ä t
-t e r grundad daglig tidning i
Köln. Organ för det katolska
centerpartiet.
Kölnische Zeitung [kö’llnisje
tsa’jtong], tysk daglig, nationell
tidning i Köln. K. har framgått
ur en posttidning från 1700-t. och
fick sitt nuv. namn 1802. K. är
sedan mitten av 1800-t. en av
Tysklands främsta tidningar och
stod under kejsardömet
regeringskretsarna nära.
Kölnkonfederationen [kölln-],
se H a n s a sp. 444.
Kölrum, se Hålskepp.
Kölstråk, de två närmast kölen
liggande bordläggningsgångarna
på järn- och stålfartyg. På
moderna fartyg ersättes den
nedskjutande kölen med ett kraftigt K.
Kölsvin, en invändigt gående,
ovanpå bottenstockarna och
parallellt med kölen lagd förstärkning
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
