Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Könsdimorfism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Könsdimorfism—Könskaraktär
70
spermier inneslutna i en hylsa,
spermatofo’r. — Honliga
K., äggceller 1. ägg (jfr
nedan) äro orörliga. Storleken
beror på mängden av upplagrade,
för fostret avsedda näringsämnen,
(närings-) gula. Hos
däggdjur näres embryot inom
moderdjurets kropp och gulemängden är
därför ringa (ägg hos t. ex.
människa äro sålunda blott 0,2 mm. i
diameter) ; då embryot för sin
utveckling är helt beroende av
nä-ringsgulan, är gulehalten stor.
Alltefter fördelningen av
äggcellens cytoplasma,
bildnings-g u 1 a, och näringsgula skiljes
mellan: 1) centrolecita’la ägg
(hos leddjur) med gulan i äggets
mitt, omgiven av bildningsgulan;
2) isolecita’la ägg (hos
lansett-fisk, däggdjur m. fl.), relativt
små, med föga, i bildningsgulan
rätt jämnt fördelad gula; 3)
te-lolecita’la ägg (hos groddjur,
haj- och benfiskar, kräldjur,
fåglar m. fl.), stora, gulerika. Ss.
typ kan hönsägget tjäna, ehuru
förhållandet icke inom alla
grupper är så tydligt utpräglat.
Bildningsgulan, groddskivan,
med kärna, groddblåsa, och
kärnkropp, groddfläck, är
lättare och alltid vänd uppåt,
bildande den a n i m a 1 a polen,
samt är väl avgränsad mot den
större, tyngre näringsgulan, som
bildar den vegetativa polen.
Näringsgulan, bestående av lager
av omväxlande mörk och ljus
gula, utgör jämte bildningsgulan
och en dem bägge omslutande
cellmembran, gulehinnan, det
egentliga ägget (äggcellen),
vilket i dagligt tal kallas ”gula”.
Det vanl. som ”ägg” betecknade
består dels av ”gulan”, dels av
nedan nämnda beståndsdelar,
efter befruktningen bildade av
körtlar i äggledarens vägg. ”Gu-
Könsceller. Schematisk bild av hönsägg
(sett uppifrån). G gula med
grodd-skiva; Sn äggsnoddar; Sk skalhinna; L
luftkammare.
lan” fasthålles i den halvflytande
vitan av två spiralvridna,
fastare äggsnodder. Vitan
omges av den dubbla s k a 1 h i n
-nan, mellan vars båda blad en
luftkammare finnes i äggets
trubbiga ända. Det yttre bladet
bekläder insidan av det porösa
kalkskalet. — Ägg, som
läggas i vatten (undantag hos
roc-kor, en del hajar m. fl.) 1.
utvecklas inom moder djuret, sakna vanl.
skal. Hos många lägre djur med
yttre befruktning tränger
sädes-kroppen in i ägget (om detta är
skalförsett) genom en kanal,
m i k r o p y’ 1, i skalet.
Könsdimorfism, se D i m o r f
och Kön.
Könsdrift, böjelsen hos två
individer av olika kön att para sig.
Hos många djur uppträder K.
blott periodiskt (jfr Brunst).
Hos människan har den i allm.
en mera permanent karaktär,
sedan den en gång vaknat. Detta
plägar ske i samband med
puberteten. K. kan ofta även spåras på
tidigare stadier i individens liv
(”infantil sexualitet”). K.
avmattas 1. upphör i regel hos åldrande
individer. Som pervers K. räknas
dels homosexualitet, dels ock den
mänskliga K:s riktning mot djur
1. livlösa föremål.
Könskaraktär, se K ö n.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
