Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Köpenhamn
80
förändringar på grund av
eldsvådor och ombyggnader flera gamla
partier. Denna del av K. utgör
centrum för stadens ekonomiska
liv och får mer och mer cityprägel.
Huvudpulsådern (”Ströget”) går
från Raadhuspladsen genom
Fre-deriksberggade, Gammeltorv,
Ny-gade. Vimmelskaftet, Amagertorv,
Höjbroplads och östergade till
Kongens Nytorv. Gammeltorv,
K:s äldsta torg, sträckte sig
urspr. ända till Vor Frue Kirke,
som, anlagd på 1100-t. och
nedbrunnen 1807, nyuppfördes 1811
—29 av C. F. Hansen i sträng
nyklassicistisk stil och i det inre
smyckades av Thorvaldsen med
statyer av Kristus och apostlarna.
På andra sidan av Frue Plads
ligger K:s universitet (se d. o.).
I s.ö. fortsättes Gammeltorv av
Nytorv med Domhuset, uppfört i
nyklassicistisk stil 1805—15 av
C. F. Hansen (se ill. till d. o.).
Av övriga äldre byggnader
härröra (med undantag av
Hellig-aands Kirke, en klosterkyrka från
1400-t., ombyggd 1878—80) de
flesta från Kristian IV :s tid, så
Nikolaj Taarn, som ensamt
kvarstår av den 1795 brunna men
delvis återuppbyggda kyrkan,
Holmens Kirke (urspr.
ankarsmedja) samt Trinitatis Kirke
med det mäktiga Rundetaarn och
det mittemot belägna Regensen,
som uppfördes som bostad för
studenter. — Slotsholmen, en
annan del av det gamla K., vilken
först efter århundradens
utfyllnader fått sin nuv. storlek,
domineras av Christiansborg (se d. o.),
till vilket den av C. F. Hansen
1826 byggda Slotskirken ansluter
sig. Här ligger dessutom
Thor-valdsens Museum (se
Thorvaldsen), Det kongelige
Bibliotek (1898—1906), det till
riksarkiv ombyggda gamla
biblioteket, tyghuset, innehållande
historisk vapensamling, samt Börsen,
en av K:s skönaste byggnader
(uppförd 1619—40 av Kristian
IV huvudsaki. efter Hans
Steen-winkel d. y:s ritningar). Från
Christiansborg leder den vackra,
på 1700-t. byggda s. k. Marmor
-broen till Prinsens Palæ, nuv.
Nationalmuseet (se d. o.). — En
tredje del av det gamla K.
är Christianshavn, grundlagt av
Kristian IV 1618, en kanalstad av
holländsk karaktär, som bevarat
sin gamla prägel. Dess
märkligaste byggnad är Vor Frelsers
Kirke, byggd av Lambert van
Haven 1682—96, med sin
spiralvridna tornspira från 1752 och
altaruppsats av Nik. Tessin d. y.
— Den fjärde och yngsta delen
av det gamla K. är den n.ö. om
Kongens Nytorv och Gothersgade
liggande stadsdelen. Den
påbörjades av Kristian IV, vilken här
anlade slottet Rosenborg (se
d. o.) i Kongens Have, n.ö. därom
Nyboderne för flottans personal
med ännu kvarstående långa, låga
huslängor och vid stranden
cita-dellet Frederikshavn samt
flyttade den gamla vallen på denna
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
