Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Köpenhamn
84
Köpenhamn. Fr. v. Rundetaarn. — Vor Frelsers Kirke. — Vor Frue Kirke.
sida, så att den omslöt den nya
stadsdelen, vilken under hans
efterträdare bebyggdes till det
förnäma bostadskvarter, den ännu
utgör. På gränsen till det äldsta
K. ligger Kongens Nytorv,
planlagt 1651, smyckat av
L’Amou-reux’ ryttarstaty av Kristian V,
rest 1688, och omgivet av flera
monumentalbyggnader, ss.
Char-lottenborg (se d. o.), Thotts Palæ,
uppfört 1686 och ombyggt 1760 i
rokokostil av N. Jardin, och Det
kongelige Teater (se Dansk
teater). Från torget för
Bred-gade, Strögets fortsättning, till
1700-t:s regelbundet byggda K.
med rätvinkliga breda gator och
förnäma adelspalats i
rokokostil, ss. Schimmelmanns Palæ,
numera Koncertpalæet, uppfört av
Eigtved, och Moltkeska Palæet,
inrymmande en tavelsamling.
Mittemot Amalienborg (se d. o.)
med den vackra kolonnaden av
Harsdorff (se ill. till d. o.) ligger
Frederiks- 1. Marmorkirken, en av
Nordens ståtligaste kyrkor,
uppförd som kupolkyrka i
klassicistiskt betonad barockstil, påbörjad
vid 1700-t:s mitt av Eigtved,
fort
satt .1754—70 av N. Jardin,
kyrkans egentlige skapare, och
fullbordad först 1894 av F. Meldahl.
ö. om det nu som fästning
nedlagda citadellet löper längs
kusten den vackra promenaden
Lange-linie. — Sedan vid 1800-t:s mitt
de gamla vallarna slopats,
uppväxte hastigt mellan dessa och
Sortedams, Peblinge och S :t
Jörgens Söer Voldkvartereme. Sin
yttre prägel fingo dessa nya
kvarter av den arkitektoniska
nedgångsperiod, under vilken K:s
stora tillväxt inföll. Rester av
den gamla vallterrängen
bevarades i en rad parker,
örstedspar-ken, Botanisk Have och östre
An-læg med Statens Museum for
Kunst, uppfört 1888—95 av J. V.
Dahlerup, och Hirschsprungs (se
d. o.) tavelsamling. På
gränsen till det gamla K. ligger i s.v.
Raadhuspladsen, stadens
trafikcentrum, som i motsats till K:s
gamla centrum, Kongens Nytorv,
saknar en sluten karaktär. Här
ligger det 1892—1905 av Martin
Nyrop uppförda Raadhuset, ett
av den moderna danska
arkitekturens främsta verk (se ill. till
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
