Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpingebro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Köpingebro—Köprili
94
medeltida kalkmålningar. — 2.
Se Stora Köpinge.
Köpingebro, stationssamhälle
i Stora Köpinge skn, Malmöh. 1.,
vid Ystad—Eslövs och Ystad—
Gärsnäs—S:t Olofs järnvägar.
Råsockerfabrik.
Köping — Uttersberg —
Rid-darhyttans järnvägar (K. U. R.
J.) bestå av linjerna Köping
—U ttersberg med bibana
till sjön Lillsvan samt
Utters-b e r g—R iddarhyttan med
bibana till Krampens station vid
statsbanelinjen Krylbo—Mjölby.
Längd 49,2 km., spårvidd 1,093
m. Byggandet påbörjades 1863, i
sin helhet färdig 1901. Äg.
Köping—Utter sbergs järnvägs a. b.
Köpkraftsparitet för
växelkursen mellan två länder vid en
viss tidpunkt är växelkursen vid
en tidigare tidpunkt
multiplicerad med förhållandet mellan de
förändringar av prisnivåerna, som
under mellantiden ägt rum. Ex.:
Om prisnivån i det ena landet
stiger med 20 % och i det andra med
120-100 3
60 % blir K._ 100.160 ’® — — a,
där a är den växelkurs, som före
prisstegringarna kunde betraktas
som normal. Läran om K. ss.
huvudsaklig bestämningsgrund för
växelkurserna
(köpkrafts-paritetsteorin) gör dock
endast anspråk på approximativ
giltighet. — Sänkning 1. höjning
av penningvärdet i ett land
kommer ej att påverka landets
export-1. importmöjligheter, såframt
växelkurserna anpassa sig efter
de nya K., som då uppkomma. Om
emellertid detta icke sker, om
t. ex. växelkurserna på andra
länder ligga under K., kommer
exporten att motverkas och
importen att stimuleras; om
växelkurserna ligga över K. tvärtom.
I senare fallet får landets export
karaktären av s. k.
valutadum-ping (jfr D u m p i n g). K.
mellan länder med guldmyntfot är
— förhållandet mellan resp,
guldpariteter (se d. o.).
Köpman, person, som driver
köpenskap. I juridisk mening
betecknas med K. envar, som enl.
Kungl. förordn. 4 maj 1855 ang.
handelsböcker och
handelsräkningar är skyldig att föra
handelsböcker.
Köpmanholmen, elektriskt
drivet sågverk samt
sulfitcellulosa-fabrik i Nätra skn, Västernorrl.
L, vid Nätrafjärden av Bottniska
viken.. Äg. Forss a. b.
Köpmannebro, ändstation för
Dalslands kanal vid Vänern,
station vid Bergslagernas järnvägar.
Sågverk, äg. Säffle sågverks a. b.
Köpmansgillen, se Gille sp.
1251.
Köpmålabalk, se Balk sp.
1021.
Köppen [kö’pp-], Wladimir,
f. 1846, tysk meteorolog av rysk
härkomst, sedan 1875
avdelnings-föreståndare vid Deutsche
See-warte i Hamburg. K. har utgivit
flera viktiga arbeten i
meteorologi och hydrografi (delvis
populära) och utarbetat de
meteorologiska delarna i de av Deutsche
Seewarte utgivna
segelhandböckerna.
Köprili [kö’p-], en turkisk
äm-betsmann asläkt, varav
medlemmar under ett halvsekel ofta
beklädde storvesirsämbetet och
därvid utvecklade mycken krigisk
och administrativ förmåga.
Ätte-maktens grundläggare var den
albaniske uppkomlingen K.
Muhammed, f. 1585, d. 1661,
stor-vesir 1656, vilken efterträddes av
sonen K. A h m e d, d. 1676, som
bl. a. intog Kreta. Den
sistnämndes bror K. M u s t a f a, d. 1691,
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
