Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Körsbär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Körsbär—Körtlar
98
vagnar kända. I det gamla
Grekland hade K. vid de Olympiska
spelen sin första kända
glansperiod, och i kejsartidens Rom rådde
stor lyx i fråga om ekipage. Under
medeltiden blev ridningen
vanligare än K., som först på 1600-t.
åter började vinna allmännare
utbredning. På 1800-t. utvecklades
K. i Europa till en verklig konst,
och vid körskolor uppdrevs
skickligheten att köra spann med 4, 6,
t. o. m. 8 hästar. Med
automobi-lismens segertåg har K. åter fått
minskad användning, men kvar
står, i högre grad än förr,
nödvändigheten att kunna köra, i det
motorfordonen ställa
hästdressyren och de körandes
sinnesnärvaro på stora prov. —
Körsvennens hjälpmedel äro
tömmarna och piskan, varjämte han
begagnar sig av tilltal. Hästarna
böra gå med jämnt stöd på
bettet (vara ”framme på
handen”). Härför fordras hos hästen
lydnad för framåtdrivning, hos
körsvennen kraftig men mjuk
hand. Skyggar hästen, skall han
hållas fram med piskan; får han
stanna, släpper han lätt stödet på
tygeln och undandrager sig
körsvennens inverkan. Tömmarna
hållas vanl. på det engelska viset i
vänster hand med vänstertömmen
ovanför pekfingret, högertömmen
mellan lång- och ringfingret samt
tygeländarna hängande nedåt
genom handen; högra handen för
piskan och användes som
hjälp-hand, t. ex. till att förkorta
tömmarna. De vanligaste
anspän-ningssätten äro e n b e t och par.
En enbetshäst kallas ofta
en-s p ä n n a r e. Anspänning med
två hästar, den ena bakom den
andra, benämnes tandem. Vid
fyrspann går det ena paret
bakom det andra. Vid parkörning
har körsvennen endast ett par
tömmar i handen, men dessa dela
sig längre fram, så att
högerhästens vänstertöm och
vänsterhästens högertöm korsa
varandra. Vid fyrspann användas
två par tömmar o. s. v. Till
galaekipage användes ibland
förspänning ä la d’Aumont (se d. o.). —
De mest mönstergilla ekipagen i
Sverige, vad såväl hästtyper som
anspänning och K. beträffar,
torde f. n. finnas vid Kungl.
Hovstallet i Sthlm. Sveriges mest
kända körskola är anordnad
vid Strömsholms hingstdepå. Se
vid. Travsport och resp,
åkdon. — Om K. av automobil se
Automobiltrafik sp. 893.
Körsbär, se P r u n u s.
Körsbärsfuks, se N y m p
ha-l i d i d a e.
Körsbärsmal, Argyre’sthia
ephippie’lla, en art
Malfjäri-1 a r. Larverna förstöra de
outvecklade knopparna på
körsbärsträd. Bekämpas genom
vinterbe-sprutning med petroleumemulsion
samt, strax före
knoppsprickning-en, besprutning med
nikotinpreparat.
Körsbärsmögel, detsamma
som stenfruktmögel.
Körskola, se Kör ning.
Körskorne’11, se C o r n u s.
Körsnär [tjörs-] (ty.
Kürsch-ner, af fhty. kursina, pälsrock),
pälsmakare, buntmakare.
Körställ, se Kontroller.
Körtlar (lat. gla’ndulae, sing.
gla’ndula). Bot. K. 1.
körtelhår, detsamma som glandler. —
Geol. Se Malm. —- Anat. Av
epitelvävnad, körtelepite’1,
bildade organ, som förarbeta ur
blodet upptagna ämnen och därpå
avsöndra, secerne’ra, dessa ss.
vanl. flytande, för kroppen
betydelsefulla s e k r e’ t 1. värdelösa,
skadliga e x k r e’t. Denna process
kallas avsöndring 1.
se
4. — T. e x. VII. Tr. 14. 10. 25.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
