- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
105-106

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

105

L, 1—Laale

106

L, L 1- Den tolfte bokstaven i
svenska och de flesta andra
europeiska alfabet. L. betecknar i de
flesta språk ett lateralt ljud, som
i övrigt kan åtskilligt variera.
I-Ijuden i andra germanska och i
romanska språk närma sig oftast
det vanliga svenska l. I de
slaviska språken (även i vissa
romanska språk, t. ex. katalanskan
och portugisiskan) finnes ett
l-Ijüd, som gör intryck av vokal.
Engelskt l kan anses som en
mellanform mellan detta och vanligt
l. Muljerat l, se Språkljud.
Ett supradentalt l användes i
svenskan i synnerhet som
ersättning för tungspets-r 4“ 1, t. ex.
porla. I dialekterna i stora delar
av Sverige och Norge finnes s. k.
”tjockt” l (jfr Kakuminal),
ofta uppkommet ur rd, t. ex.
gäl, gård; bol, bord, o. d.
I vissa fall har riksspråket
upptagit sådana dialektord men med
vanligt l, t. ex. hin håle (av
hårde), i fjol (av i fjord).
Det tjocka l sammansmälter i
dessa dialekter ofta med dentala
ljud, d, t, s och n, till
motsvarande kakuminala, t. ex. fult, gult.
— I svenskan har l förstummats
framför j, t. ex. ljuga, ljus (jfr
da. lyve, lys). -— 2. Romerskt
sif-fertecken = 50; L = 50,000. — 3.
Förk. för lat. Lucius, Laelius
m. fl. namn. — 4. l., svensk
officiell förk. för liter. — 5. i, tecken
för pound sterling.

La. 1- Kemiskt tecken för en
atom lantan. — 2. Förk. för lat.
Wttera, bokstav, och för ital.
lettera, brev, växel.

1. a., på recept, för lat. le’ge

Laach. Klosterkyrkan.

a’rtis, enl. konstens föreskrift
(enl. farmakopéns föreskrift).

Laach [lach], M a r i a Laach,
benediktinkloster vid sjön Laach
n.v. om Koblenz. Kyrkan, en
tre-skeppig anläggning med västkor
och atrium, uppförd 1093—1156,
är ett av de främsta romanska
byggnadsverken i Rhenlandet.

Laagen [lå-], Lågen, älvar
i Norge. 1. Gudbrands (dals)
-laagen upprinner ur
Lesjaskogens Vand i n. Opland fylke,
mottager under sitt lopp genom
Gud-brandsdalen flera bifloder, störst
Otta. Utfaller i Mjösen. 195 km.
— 2. Numedalslaagen,

upprinner på Hardangervidden,
genomflyter Numedalen.
Utmynnar i Larviksfjorden. 340 km.

Laaland [lå-], se Lolland.

Laale [lå’-], Peder, dansk
ordspråkssamlare i slutet av
1300-t. Hans Ordsprog är en
samling av omkr. 1,200 versifierade,
oftast rimmade latinska
sentenser jämte motsvarande danska
ordspråk, oftast gamla, folkliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free