Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Bruyère ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Labyrintfiskar—de Lachaise
116
Labyrinttätning.
lien. I Sverige liksom det
övriga Europa förekomma s. k.
L. i form av stensättningar av i
regel låga, tätt intill varandra
lagda stenar, ordnade i
koncentriska rader. Av allmogen kallas
de svenska L. ofta Tro jaborg,
Trö-borg o. d. L. anlades trol. urspr.
för uppförande av rituella danser
o. d. En del L. torde tillhöra
förhistorisk tid. Ända in i senaste
tid ha L. uppförts inom vissa
delar av Sverige, särskilt i
skärgårdstrakter. — Anat. Se
Hörselorgan sp. 1217.
Labyrintfiskar, Anaba’ntidae,
en fam. av Perceso’ces.
Labyrint-likt formade, blodkärlsrika blad i
första gälbågens överdel fungera
som andningsorgan för
atmosfä-risk luft. L. kunna därigenom
tidvis vistas på land.
Sötvattensfis-kar i varma länder. K1 ä 11
er-f i s k e n, A’nabas sca’ndens, kan
med tillhjälp av taggar på
gällocken och analfenan krypa över
land för att uppsöka nya
vattensamlingar. Längd c:a20 cm.
Ost-indien. Paradisfisken,
Po-lyaca’nthus viridiaura’tus, bygger
ett flytande bo av skumlikt,
luft-blandat sekret från munnen,
under vilket de flytande äggen
döljas. S. Kina.
Labyrinthodo’nter, se
Stego-c e p h a 1 i.
Labyrinttätning,
tätningsan-ordning, som bl. a. användes för
att hindra ångan att läcka ut vid
axelboxarna å ångturbiner.
Tur-binhuset omsluter axeln med
mycket litet spelrum (0,2 å 0,3 mm.).
och kammar på axeln ingripa mot
i huset fästade ringar i stort
antal, så att ångan visserl. kan
passera, men dess tryck och
hastighet gå förlorade genom det
ständiga passerandet av trånga
spalter och expanderandet i de vidare
passagerna mellan kammarna.
Lac [lakk] (fr., av lat. la’c>us),
sjö, ingår i flera benämningar på
sjöar, t. ex. L. de Constance
(Bodensjön), L. Léman
(Ge-nèvesjön). Jfr Lago.
de La Calprenède [-[dolakall-prønä’d],-] {+[dolakall-
prønä’d],+} Gauthier de
Cos-t e s, sieur de L., f. omkr. 1610, d.
1663, fransk författare. L. skrev
talrika dramer och framför allt
heroiska romaner (Cassandre, 10
bd, 1642—50; Cléopåtre, 12 bd,
1647—58).
La Caze [lakas], Louis, f.
1799, d. 1869, fransk läkare,
konstsamlare och filantrop,
testamenterade till Louvre sin
enastående rika samling av främst
holländskt 1600-tals-, franskt
1700-tals- samt spanskt och italienskt
barockmåleri.
de Lacaze-Duthiers [-[dolaka’s-dyttje’], FélixJosephHen-r-] {+[dolaka’s-
dyttje’], FélixJosephHen-
r+} i, f. 1821, d. 1901, fransk zoolog,
prof, i Lille 1854, Valenciennes
1865, vid Sorbonne 1868.
Undersökte bl. a. lägre havsdjurs
biologi och anatomi. Grundade 1873
Archives de zoologie
expérimen-tale et générale.
de Lacépède [dolasepä’d],
Étienne de Laville, f.
1756, d. 1825, greve, fransk
naturforskare, prof. vid Muséum
d’histoire naturelle 1793.
Fortsatte Buffons Histoire naturelle
med arbeten över fiskar, kräldjur,
valdjur m. fl.
de Lachaise [dolasjä’s],
Frangois d’Aix, kallad 1 e
père L. (”fader L.”), f. 1624, d.
1709, fransk jesuit, Ludvig XIV :s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
