Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lackträd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Ladak—Ladronerna
124
get befäl till lands och sjöss samt
ledde som överbefälhavare de
följande ryska krigen, bl. a. det med
Sverige 1741—43. — 2. Franz
Moritz v. L., f. 1725, d. 1801,
den föreg:s son, greve, österrikisk
fältmarskalk. I Sjuåriga kriget
var han v. Dauns närmaste man.
Lada’k, landskap i ö. Kashmir,
Britt. Indien, omkr. övre Indus.
Omkr. 73,000 kvkm. 180,000 inv.
L., som är beläget mellan
Himalaya och Karakorum samt i ö.
gränsar till Tibet, är ett av
jordens högst belägna länder och har
ett utpräglat kontinentalklimat
med heta dagar och iskalla
nätter. Boskapsskötsel är
huvudnäring. Huvudstad Leh.
La danum, se C i s t u s.
Laddf laska, se K o n d e n s a
-t o r.
Laddning. Fys. Den
elektrici-tetsmängd, som en elektriskt
laddad kropp håller. L. mätes i
elek-trostatiska enheter 1. i coulomb.
Jfr Elektriska
måttsenheter sp. 881. — Krigsv. Delo
den krutmängd, som behöves för
att driva en projektil ur ett
eldvapen (drivladdning), dels den
mängd sprängämne
(sprängladdning), som, inrymd i en ihålig
artilleriprojektil, torped, mina
o. d., åstadkommer dess verkan.
Vid drivladdning benämnes
viktförhållandet mellan L. och
projektilen laddningsförhål-lande. Laddningsrum är
i ett eldvapen den för L. avsedda
bakre, slätborrade delen av
loppet, vid pjäser med hylsa benämnd
h y 1 s 1 ä g e (se ill. till Kanon
sp. 512). — Sjöv. Fartygslast.
Laddningsström, se
Ackumulator sp. 55.
Laddstock 1. 1 a d d s t a k e, en
för nedförandet av laddningen i
gevärspipan avsedd stång, av trä
1. järn, som på äldre gevär är
fäs
tad i, och på yngre vid
gevärs-stocken, i senare fallet med
särskilda s. k. rörkor. I L:s ena ända
fästes vanl. kratsen (se d. o.) 1.
ett krutmått.
La’de. 1. I antiken ö utanför
Miletos (nu en del av fastlandet),
skådeplats för grekernas nederlag
494 f. Kr. Se Grekland sp.
1530. — 2. Gammalt norskt
stor-manssäte vid Trondhjem. På L.
residerade Ladejarlätten
(se Haakon Sigurdsson).
La’dested, lastageplats,
köping, betecknar i Norge mindre
kustsamhälle utan
stadsrättig-heter, urspr. exporthamn med
begränsade rättigheter.
Ladies, eng., se Lady.
Ladikfjje, stad i Franska
Syrien, vid Medelhavet.
Grekiskkatolsk biskop. Export av tobak.
25,000 inv. L. var romarnas
Lao-dicea vid havet.
Ladi’ner, benämning på den
på sina ställen inom Schweiz och
Italien bosatta befolkning, som
talar ladinska 1. rätoromanska
dialekter (se Rätoromanska).
Ladi’no, ett bland judar i
Spanien uppkommet blandspråk,
sedermera spritt bl. a. till s.
Frankrike, Hamburg och särskilt till
Nord-Afrika och Konstantinopel.
Ladi’nska språket, se
Rätoromanska.
Ladisla’us, lat. form för
Vladislav.
Lado [-då’]. 1. Område i s.
delen av Anglo-egyptiska Sudan. —
2. Stad i L. 1 vid Nilen, 5° n. br.,
ej långt från gränsen till Uganda.
La’doga, finl. Laatokha, sjö
i n.v. Ryssland vid finska
gränsen, Europas största insjö (näst
Kaspiska havet). 18,150 kvkm.,
223 m. djup. L. mottager floderna
Volhov, Svir, Vuoksen; från L.
flyter Neva ut i Finska viken.
Ladro’nerna, se Mar i an er na.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
