Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laksefjord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Lama—La Marmora
168
Jean Baptiste de Lamarck.
Buddha sp. 733), står i
religiöst avseende synnerligen lågt.
Den har, delvis under inflytande
av äldre inhemsk religion,
ytterligare utvecklat mahayanas
sämsta sidor: trolldom av olika
slag etc. Den kännetecknas f. ö. av
en egendomlig, hierarkisk
klosterförfattning med en oerhörd mängd
kloster (deras antal lär överstiga
3,000; av dessa räkna de största
sina munkar i tusental). De
tvenne förnämsta inom denna
hierarki (med titeln hutuktu, se
d. o.) äro Dalai (= den
oändligt store) -lama i Lasa,
vilken från 1600-t. även varit landets
politiske styresman, och den s. k.
T as j i-lama 1. P a n t s j e n
-lama i Tasji-Lunpo (s. Tibet),
båda betraktade ss. inkarnationer
av buddhistiska gudomligheter.
På sistone ha de starkt
rivaliserat (se vid. Tibet). Den
tibetanska buddhismen har f. ö.
spritt sig i det inre av Asien,
främst till Mongoliet, där från
1600-t. en liknande ”levande
buddha” residerat i Urga.
Lama, lamadjur, se
Lamasläktet.
Lama-miao(klostret) 1.
Do-1 o n - n o r (de sju sjöarna), stad
i prov. Chili, n. Kina.
Handelsstad. Tillverkning av gudabilder
av brons och andra rituella
föremål, som säljas över hela
Mongoliet och Tibet. 30,000 inv.
Laman, Karl Edvard, f.
1867, missionär, 1891—1919 i Sv.
Missionsförbundets tjänst
verksam i Kongo, har gjort sig
särskilt förtjänt om utforskandet av
Kongonegrernas språk.
La Manche [lama’ijsj], se
Engelska kanalen.
Lamanti’n, se S i r e n d j u r.
La manufacture des Gobelins
[la manyfakty’r de gåbelä’g], se
Gobeläng.
de Lamarck [delama’rk],
Jean Baptiste de M o n e t,
f. 1744, d. 1829, fransk
naturforskare, prof, i zoologi vid
Muséum d’histoire naturelle 1793.
Med arbetet Système des animauæ
sans vertèbres (1801) införde L.
en naturligare systematik än den
förut gängse samt lämnade den
första framställningen av sin i
Philosophie zoologique (2 bd,
1809) närmare utformade
utvecklingsteori, den s. k.
lamare-kismen (se
Utvecklings-lära). 1815—22 utgav L.
Histoi-re naturelle des animauæ sans
vertèbres (7 bd), delvis i
samarbete med Latreille. Även inom
botaniken m. m. var L. verksam.
La Ma’rmora, A 1 f o n s o
F e r r e r o, f. 1804, d. 1878,
markis, italiensk general och
politiker. I Sardiniens tjänst deltog L.
i kriget mot Österrike 1848—49
och i Krimkriget samt var
krigsminister 1849—59. I den
italienska enhetskampen 1859—61 tog
L. del som krigare och även som
diplomat. Han var 1864—66
konseljpresident och förde överbefälet
i Kriget 1866 (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
