Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landmärken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Landmärken—Landrygg
190
kapitalisering och engagemang i
flera kristidsföretag, främst Det
transatlantiske Kompagni, ledde
emellertid juli 1922 till en
omfattande krasch, som förvärrade det
samtidiga allmänna
kristillståndet i Danmark. L. fick då ny
styrelse, och den avgångna
anklagades för att i flera hänseenden,
främst i sina kreditoperationer,
ha överskridit lagens gränser. E.
Glückstadt dog i fängelse, flera
andra inom ledningen ådömdes
höga ersättningsbelopp. Med
hjälp av statsgaranti för
insätta-re och kreditorer har L. dock
återvunnit sin ledarställning.
Landmärken, föremål vid
kusterna, som ej direkt äro avsedda
för sjöfarten men begagnas för
att bestämma ett fartygs läge 1.
inseglingskurs.
Landnåmabök, isländskt
arbete, uppräknande
landnamsti-dens nybyggare (se Island sp.
1534), om vilka anekdoter
berättas. L., vars material torde ha
sammanförts i början av 1200-t.,
betraktas som ett av den
isländska medeltidslitteraturens
märkligaste arbeten.
Land- och sjövind (landbris,
sjöbris), vindar, som särskilt i
tropikerna regelbundet dagligen
uppträda i kusttrakter. Emedan
landet hastigare uppvärmes av
solen än havet, stiger luften över
land fram på förmiddagen uppåt
och flyter (vanl. på en höjd av c:a
1,000 m.) ut över havet. Detta
medför en kompensationsström av
luft längs jordytan, från havet in
över land, sjövinden.
Nattetid avkyles landet snabbare än
havet. I de högre luftlagren
strömmar då luften in över
landet, och kompensationsvinden
går utmed jordytan i motsatt
riktning, landvinden.
Morgon och kväll äger atmosfärisk
jämvikt rum, och följaktligen
inträder då vindstilla. -—■ I
tropikerna, där egentlig vinter saknas,
förekomma L. året runt, på högre
bredder vanl. endast under den
varmare årstiden. L. uppträda
även vid stränderna av större
insjöar. Vindstyrkan uppgår till
högst 3,5 m. i sek.
LandoTphia, växtsläkte (fam.
Apocyna’ceae), omfattar c:a 35
lianarter, de allra flesta i
tropiska Afrika. De innehålla
mjölksaft, som lämnar kautsjuk, men
utnyttjas numera föga.
Landor [læ’nndo], Walter
S a v a g e, f. 1775, d. 1864, engelsk
författare, vistades länge i
Italien. Ät sitt stora intresse för
antiken gav L. uttryck i flera
diktsamlingar samt i sina i Platons
stil skrivna dialoger, främst
Ima-ginary conversations of literary
men and statesmen (5 dir, 1824—
29), och den i brevform avfattade
Pericles and Aspasia (1836).
Landquist, John, f. 1881,
fil. d:r, skriftställare,
litteraturkritiker i Dagens Nyheter 1911—
18, i Aftonbladet sedan 1924;
led. av Samfundet De nio 1913,
dess sekr. 1924. L:s starkt
psykologiskt betonade författarskap
omfattar monografier över bl. a.
Fröding (1916) och Gei jer (1924)
samt essayer och
litterärfilosofiska arbeten (bl. a. Det levande
förflutna, 1919;
Människokunskap, 1920). L. utgav 1912—21
Strindbergs Samlade skrifter och
utger sedan 1923 en uppl. av
Geijers Samlade skrifter.
Landrygg, lan trygg,
geografisk och karttopografisk
beteckning på långa
höjdsträckningar, som antingen bestå av
låga berg 1., vanligare, av
moräner 1. andra istidsavlagringar. Ex.
Baltiska lanthöjden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
