- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
201-202

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskapslins ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

201

Landskapslins—Landskrona

202

kommentar av N. Beckman),
likaså Gotlands- och Hälsingelagarna
samt Smålandslagens kyrkobalk.

Landskapslins, enkelt, vanl.
akromatiskt objektiv.

Landskapsvapen äro i Sverige
i allm. icke kända tidigare än
från förra hälften av 1500-t.
Sigill användes dock för landskap
redan under medeltiden och äro
kända för Ångermanland,
Medelpad, Jämtland och Gotland från
1300-t., för Dalarna och
Gästrikland från 1400-t. Av dessa visar
endast Gotlands sigill den nuv.
vapenbilden. Under senare
hälften av 1500-t. påträffas L. i
beskrivning och avbildning, de flesta
i huvudsak överensstämmande
med de nuv., vilkas utseende är
fastställt genom Kungl. brev av
18 jan. 1884 och 20 febr. 1885.
Dalarnas L. har 1925 återställts
i dess äldre form.

Landsknekt (ty. Landsknecht),
även lansknekt (ty.
Lantz-knecht), benämning på ett slags
fotsoldater i Tyskland under
1400-t. till 1600-t. samt bl. a.

Landsknekt. Pennteckning av obekant
schweizisk mästare 1549.

även i Sverige från 1500-t.
Truppslaget, vars egentlige skapare
är v. Frundsberg, rekryterades
urspr. av adelsmän och
borgar-söner. De tyska L. vunno rykte
för mönstergill taktik och god
krigstukt men försämrades snart
till sin rekrytering och blevo
beryktade för sina plundringar, sin
liderlighet och sitt självsvåld. L.
uppträdde huvudsaki. som
legotrupper. De buro ofta hel
rustning, s. k. landsknektsharnesk,
samt såväl skjutvapen som pik 1.
hillebard. Genom sitt
extravagan-ta dräktskick fingo de även
betydelse för modets utveckling.

Landskommun, i motsats till
stadskommun, benämning på
den borgerliga primärkommunen
på landet (se Kommun).

Landskontor, se
Länsstyrelse.

Landskrona, stad i v. Skåne,
Malmöh. L, på en udde i Öresund,
40 km. n. om Malmö. 19,460 inv.
— L. är regelbundet byggt med
breda gator. Historiskt
minnesrikt är det av Kristian III i
mitten av 1500-t. anlagda citadellet,
som nu användes som
tvångsar-betsanstalt för kvinnor. F. ö mär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free