Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Larv—Lasa
274
skull”, ett ofta använt slagord,
innebärande, att konsten icke
skall ha andra mål än de rent
konstnärliga samt icke bedömas
ur andra (exempelvis etiska)
synpunkter än sitt eget konstnärliga
värde. Åsikten, vilken ytterst
återgår på Kants estetik, har
särskilt hävdats av franska kritiker
(bl. a. Th. Gautier) och
tillämpats främst av de franska
symbo-listerna och parnassisterna.
Larv, socken i Skarab. L, jämte
Längjum, Tråvad och S. Lundby
pastorat i Skara stift. 1,635 inv.
Larv, se Metamorfos.
La’rvae, lat., betecknade hos
romarna i likhet med 1 e’ m u r e s
de dödas andar. De saknade
bestämda drag och egenskaper och
betraktades i allm. som
kringirrande spöken och vålnader, vilka
ofta voro illasinnade och måste
blidkas genom offer. — Även ett
slags ansiktsmasker kallades L.
Larvborstsvansar, Diplu’ra,
en ordn. 5—6 mm. långa insekter
av grupp A.pterygo’ta. Huvudet
bär långa, smala antenner,
bakkroppen borstlika, förkrympta
extremiteter och i spetsen två långa,
ledade svansborst.
Mellankrop-pens segment äro fria.
Mundelarna äro bitande, ögon saknas. L.
anträffas ofta under stenar och
leva av multnande ämnen. Av
släktet Campo’dea äro två arter
allmänna i Sverige.
Larvik, stad (sedan 1671) i
Vestfold fylke, s.ö. Norge, vid
Numedalslaagens utlopp i
Lar-viksf jorden. Industri av flera
slag. Stor trävaruexport. I L. en
besökt kur anstalt. 11,400 inv.
larvborstsvansar. En art Campodea.
Lasa. Dalai-lamas residens.
Larviks grevskap, ett av
Norges största gods, beläget i
Vestfold fylke, s.ö. Norge. Tillhör
sedan 1835 släkten Treschow.
Larvmördare, Larvödare,
se Jordlöpare.
Larynga’1 (av grek. la’rynx,
struphuvud), strupljud, ljud, som
bildas i struphuvudet. L.
begagnas i synnerhet om vissa
konso-nantiska ljud, särskilt ett visst
frikativt h och den danska
stöt-tonen (se Danska språket
sp. 80). Jfr Gutturaler.
Laryngft (av grek. la’rynx,
struphuvud), se
Struphuvudets sjukdomar.
Laryngosko’p (av grek,
la’-rynx, struphuvud, och skop^’n,
skåda), en kraftigt belyst spegel,
som införes genom munnen mot
bakre svalgväggen, och i vilken
struphuvudets inre med
stämbanden och övre delen av luftstrupen
kan ses.
Larynxöde’m (av grek. la’rynx,
struphuvud, och oi’dema, svulst),
se Struphuvudets
sjukdomar.
L. a. s., se L e 11 r e.
Lasa, Lhassa, Lhasa.
huvudstad i Tibet, vid en biflod till
Brahmaputra, 3,630 m. ö. h. L.
är lamaismens andliga
medelpunkt och livligt besökt
vallfartsort; i 1. vid staden ligger ett stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
